ENERGIOMSTÄLLNINGEN
nyheter vaskas fram varje vardag
“Most people still have no idea that sustainable energy
generation is growing so fast” — Elon Musk
"We will make electricity so cheap that only the rich
will burn candles"
- Thomas A. Edison
Gratis nyhetsbrev varje vardag
Förnybart måste växa snabbare
Sol | Vind | Våg | Bio
Energilager | kort tid | lång tid
Batterier | Vätgas | Pumpkraft
Tekniken är redan här - 🙃 -
Ny teknik kommer - 🙂 -
Allt fossilt måste ersättas
Allt
Nu tar vi semester i fjorton dagar,
den 6 juli är vi tillbaka.
Nyheter idag !
onsdagen den 22 juni
Italien skall bygga 85GW förnybart till 2030
”För att uppnå målen för RepowerEu, alltså den sista av energi-klimatåtgärderna i Europa och som är en vidareutveckling av Fit for 55 i ljuset av de senaste händelserna i Ukraina, måste vi i Italien göra 85 gigawatt ny förnybar energi. det kommer att göra det möjligt för oss att gå från nuvarande 44 % av den el som produceras med förnybara energikällor till 84 % år 2030.
Ditt tidigare förslag krävde 60 gigawatt under tre år. Föreställ dig nu en mycket mer gradvis tillväxt: 5 gigawatt 2022, 6 gigawatt 2023, 8 år 2024 och sedan 10, 11 eller 12 för varje efterföljande år fram till 2030. Var detta tillvägagångssätt som övertygade ministern?
”Det är sant, det här arbetet har en något annorlunda vision än det tidigare: vi frågade oss själva vilket scenario som träffar de europeiska målen och som samtidigt gynnar den italienska industrikedjan, och därmed jobben? Den nya planen, om vi är bra på att uppnå det, det skulle kunna skapa 470 tusen jobb, fånga upp investeringar för över 300 miljarder och generera övergripande ekonomiska fördelar på 345 miljarder. Det skulle vara en övergång som skulle ge landet enorma möjligheter ”.
Regeringen öppnar upp för ny kärnkraft
– Valet står inte mellan förnybart och kärnkraft. Sverige behöver all kraft vi kan få, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll då hon tilllsammans med energiminister Khashayar Farmanbar presenterade regeringens nya ”kraftpaket” under torsdagen.
Här finns åtgärder och förslag för samtliga kraftslag i syfte att öka produktionen av fossilfri el i hela landet. Bland nyheterna märktes en öppning i kärnkraftsfrågan.
– Vi ska säkra förlängningen av befintliga kärnkraftverk och anpassa regelverken för de behov som Sverige har. Kärnkraften kommer att vara central en lång tid framöver. Därför är det viktigt att utvecklingen av kärnkraft fortsätter, säger Khashayar Farmanbar.
Som en följd av detta har regeringen gett Strålskyddsmyndigheten i uppdrag att se hur regelverken kan utvecklas för att befintlig och framtida kärnkraft ska kunna utnyttjad, till exempel nya småskaliga kärnkraftverk (SMR).
Första flygningen med 100% biobränsle
Den första flygningen av ett kommersiellt regionalflygplan som drivs med 100 % hållbart flygbränsle (SAF) har ägt rum idag i Sverige, säger företagen bakom initiativet.
Det är ett samarbete mellan den regionala flygplanstillverkaren ATR, det svenska flygbolaget Braathens Regional Airlines och SAF-leverantören Neste Oyj (HEL:NESTE) och är en del av den 100 % SAF-certifieringsprocess av ATR-flygplan som påbörjades förra året och förväntas vara färdig 2025 .
Processen har sett ett antal mark- och flygtester på prototypplanet ATR 72-600, inklusive flygningar med 100 % SAF i en motor. För första gången med 100 % SAF i två motorer reste nu Braathens flygplan från Malmö till Bromma nära Stockholm i cirka 1 timme och 20 minuter.
Investeringar i vindkraft till havs passerar 100 miljarder dollar 2030
Vindindustrin till havs förväntas uppleva en ökning av installationer och investeringar detta decennium, med totala investeringsutgifter som förväntas mer än fördubblas från 46 miljarder USD 2021 till 102 miljarder USD 2030, föreslår en ny Rystad Energy-analys.
Som driver på denna tillväxt är en betydande ökning av kapacitetsinstallationer i Europa, med prognoser för investeringar 2030 att närma sig 53 miljarder dollar, upp från 15 miljarder dollar förra året. Americas-regionen beräknas spendera 3,3 miljarder USD i år och öka ytterligare till nästan 15 miljarder USD år 2030.
Kina har hittills varit en stor aktör på vindkraftsmarknaden till havs, men enligt Rystad kommer kraftverkets investeringar att bromsa in mot 2030-talet. 2020 investerade Kina nästan 25 miljarder dollar, men landets totala utgifter förutspås gradvis minska till jämförelsevis små 7,7 miljarder dollar 2030.
Av de miljarder dollar i kapitalutgifter som utvecklare ställer upp för projekt, förväntas mer än 50 % gå till tillverkning och installation av turbiner och fundament, de två största finansiella komponenterna i en vindkraftspark till havs.
Plastföroreningar till havs ställer till problem för sjöfarten
Plastföroreningar till sjöss blir så allvarliga att många igensatta fartyg inte kan fungera med full kapacitet.
Graeme Somerville-Ryan, grundaren av havsplastkartläggningsinitiativet Eyesea, har via LinkedIn berättat hur ett antal kontakter har varit i kontakt angående fartyg som kämpar för att fungera när plast byggs upp i olika delar av ombordmaskineri.
Med hänvisning till ett exempel med bilder (se ovan), visade Somerville-Ryan hur ett containerfartyg var oförmöget att fortsätta med full fart eller driva en full kylcontainerkapacitet på grund av överhettning från tilltäppta kylsilar. Fartyget på bilden handlade vid den tiden från Sydasien till viken. Somerville-Ryan berättade för Splash att han sedan dess blivit kontaktad av ett antal sjöfartskontakter som har rapporterat att detta är ett regelbundet och ökande problem. Problemet känns mest akut utanför Östafrikas kust, rapporterade han.
I en lång tråd efter Somerville-Ryans inlägg kommenterade en biträdande ingenjör: ”Det här fenomenet med att kylare blir igensatta av plast och annat skräp oftare närmare hamnar blir bara värre i vissa delar av världen.”
Landskrona Energi satsar på ett stort batterilager
Landskrona växer med fler företag och nya bostäder. Därför behövs mer effekt i elnätet. Ett nytt batterilager, som lagrar energi, kan lösa delar av utmaningen. Batterierna kan laddas upp när elen inte behövs och laddas ur när behovet är stort. Batterilagret ska vara redo att kopplas in på nätet under 2023.
Det nya batterilagret kommer enligt Landskrona Energi att ha en kapacitet på 20 MW, vilket uppges motsvarar cirka en tredjedel av Landskronas uttag. I Sverige finns bara ett fåtal batterilager som är integrerade i elnätet. Landskrona blir alltså en av de första kommunerna som får denna lösning. Bakom projektet står SCR, RES och Landskrona Energi.
– Batteriet skapar effekt för den stora expansion som sker i Landskrona. De två senaste åren har vi fått flera nyetableringar med stort energibehov, och det innebär att vi står inför en effektutmaning. Batterilagret ger ett tillskott av kapacitet som kommer stärka Landskronas attraktionskraft. Det gör det möjligt för nya industrier att etablera sig i området och förstärker vårt lokala nät, säger Johan Holmstedt, vd för Landskrona Energi.
Sverige och Danmark står inför "allvarlig" gasbrist
Svenska och danska energimyndigheter utfärdade en ”tidig varning” om gasbrist på grund av minskade tillgångar på rysk gas på den europeiska marknaden.
När Ryssland minskade sina gasleveranser till Tyskland med 60 %, utfärdade Sverige och Danmark den lägsta av EU:s tre varningsnivåer, vilket på tisdagen flaggade för problem med energiförsörjningen. Men enligt Energimyndigheten är försörjningsläget fortsatt robust.
– Lagren i Europa, och i den svensk-danska delen av systemet, är väl påfyllda inför hösten, säger Energimyndigheten.
Tonen är något allvarligare i Danmark. ”Det här är en allvarlig situation vi befinner oss i, och den har förvärrats av de minskade leveranserna från Ryssland till den europeiska gasmarknaden”, säger Martin Hansen på den danska energimyndigheten, enligt Danmarks Radio.
Svenska Hexagon lanserar en smart plattform för gruvnäringen
Svenska mjukvaru- och autonoma lösningsföretaget Hexagon har lanserat en plattform som kopplar ihop sensorer, mjukvara, infield-appar och molnprogram kallad ”Power of One”.
Hexagon sa att plattformen, som lanserades vid sitt evenemang HxGN Live i Las Vegas, kan ”ansluta gruvan till styrelserummet”, via ett enda ekosystem ombord som består av en smart dator, antenn och display.
Power of One använder data från flera sensorer i en konsoliderad mjukvaruarkitektur, plattformen hjälper gruvor att bli situationsmedvetna, självlärande och autonomt anslutna.
”The Power of One-plattformen är en milstolpe för nästa generations autonomi”, säger Nick Hare, chef för Hexagons gruvdivision. ”Det erbjuder gruvor ett unikt intelligent tillvägagångssätt baserat på öppen arkitektur för att autonomt koppla ihop viktiga gruvdriftsekosystem, såsom prospektering, planering, borrning och sprängning, materialrörelse och minövervakning.
”Det är det skalbara, plattforms-agnostiska svaret på utmaningar som tidigare hanterats av punktlösningar och flera leverantörer.”
Experten: Förändra modellen för elpriser – ger billigare el
De höga elpriserna i Sverige beror på att efterfrågan från Europa ökat.
Men så behöver det inte vara – om det fanns olika pris på elen som används i Sverige och den som exporteras.
”Svenska elkunder ska betala det elpriset som uppstår för de volymer av el som används i Sverige”, säger Bengt Ekenstierna, tidigare VD för E-On Energisystem och nuvarande styrelseledamot i norska, statligt ägda, elbolaget Statkraft.
Carlsberg ska testa 8 000 biobaserade ölflaskor i Europa
Carlsberg har forskat och utvecklat genomförbarheten av biobaserade flaskor sedan 2015 och har idag (22 juni) bekräftat planerna på att testa 8 000 av sina nya ”fiberflaskor” över hela Europa.
De biobaserade flaskorna är helt återvinningsbara och kommer att läggas i händerna på konsumenterna för första gången.
Den yttre flaskan består av hållbart framställd träfiber, producerad av Paboco, som arbetar med en mängd olika företag för att utveckla pappers- och biobaserade flaskor.
Varje flaska består av ett växtbaserat polymerfoder, utvecklat av Carlsbergs partner Avantium, som är tillverkat av naturliga råvaror som är kompatibla med plaståtervinningssystem. Carlsberg hävdar också att flaskorna kan ”brytas ned” naturligt, om de misslyckas med att placeras i återvinningssystem.
Onsdag
Tisdag
Elektrifiering av bioraffinaderier ger flerfaldig produktionsökning
Produktionen av biodrivmedel kan öka två till tre gånger om el tillförs produktionsprocessen. Metoden har potential att göra Sverige självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn.
I dagens produktion av biodrivmedel hamnar endast 25-50 procent av de förnybara kolatomerna från exempelvis bark och sågspån i det färdiga biodrivmedlet.
Nu visar forskning att en teknik där el integreras i produktionsprocesserna kan ge två till tre gånger så mycket biodrivmedel ur vår begränsade biomassaresurs. Resultatet blir bio-elektrobränslen – hybridbränslen med avsevärt förbättrad resurseffektivitet.
Analysen visar också att det inte kostar något extra att producera effektivare. Hybridbränslena får ungefär samma produktionskostnad som vanliga biodrivmedel. Men processen kräver förnybar el i betydande mängder.
Kinas klimatpolitik tvingar utvecklare av förnybar energi att införliva kostsamma lagringsanläggningar i nya sol- och vindprojekt
Fler kinesiska utvecklare av förnybar energi införlivar lagringsanläggningar i sina projekt för att följa statens policy, vilket hjälper till att öka det nationella nätets flexibilitet för att möta toppefterfrågan och absorbera ren men intermittent kraft.
Mer än 4 gigawatt (GW) av vind- och solkraftsparker tillsammans med lagring och andra energianläggningar värda sammanlagt 66 miljarder yuan (9,9 miljarder USD) har undertecknats under den senaste veckan, enligt officiella tillkännagivanden och nyhetsrapporter från det kinesiska fastlandet. De inkluderar en framställd av China Huaneng Group, en av landets största kraftproducenter.
De flesta kinesiska provinsregeringar kräver en sammanläggning av 10 till 30 procent av energilagringskapaciteten för nya stora sol- och vindprojekt, i förhållande till deras produktionskapacitet, enligt Lucas Zhang Liutong, chef för Hongkong-baserade konsultföretaget WaterRock Energy Economics.
Skövde Energi lanserar ny lösning med batterilager för publik snabbladdning av elbilar
Tillsammans med Toveks Bil, Holmgrens Bil, Bravida och MVS lanserar nu Skövde Energi batterilager för publik snabbladdning med högre effekt för elbilar i Skövde.
”Omställningen till fossilfritt samhälle genom ökad elektrifiering utmanar energisystemet i hela Sverige just nu. Energilager i form av batterier är en viktig komponent för att avlasta det lokala elnätet och bidra till att stabilisera lastbalansen på nationell nivå. Vi är glada för att vi på kort tid och i samverkan lyckats ta fram ett koncept som skapar vinster för alla parter och som vi snabbt kan skala upp”, säger Sammy Tanhua, vd Skövde Energi
Batterilagren som installeras hos kunderna är på omkring 200 respektive 100 kW. Skövde Energi är bland de första i Sverige att implementera den här lösningen. Batterilager och fordonsladdare kommer att tas i drift i september i år. Att kombinera snabbladdning för elbilar med batterilager innebär att effekttopparna i elnätet kan reduceras med cirka 50%. Det ger vinster både för kunden i form av kostnadsbesparing och för elnätsägaren som annars behövt förstärka elnätet.
Tyskland: Nu återvinns uttjänta fartyg på ett hållbart sätt
I Tyskland pågår en världsförsta operation för att banbryta en nästan utsläppsfri återvinning av ett fartyg.
Leviathan med huvudkontor i Cuxhaven ligger bakom den banbrytande processen med ett litet byggfartyg öronmärkt för det första försöket.
Den 41 m långa HC Hagemann 1 anlände till Kiel-anläggningarna vid German Naval Yards förra veckan där den har lyfts upp ur vattnet och placerats på en avvecklingsplats. Leviathan-anställda kommer nu att börja bryta upp fartyget med kallskärningsteknik. Kallskärning är en procedur som används för att skära igenom ett material utan att använda värme eller låga och utan att producera gnistor. Leviathan säger att proceduren är nästan helt fri från utsläpp.
”De återvunna fartygen är värdefulla resurser för en cirkulär ekonomi med betydande besparingar i CO2-utsläpp och en ökad försörjningsgaranti för den europeiska ekonomin”, skriver företaget på sin sajt.
Grundarna av Leviathan har en lång erfarenhet som inspektörer inom sjöfartsindustrin och har arbetat i mer än 10 år med hållbar återvinningsteknik för fartyg.
Volvo presenterar en vätgasdriven lastbil med 100 mils räckvidd
Volvo Lastvagnar har presenterat en bränslecellsbil med vätgas som företaget hävdar kommer att ha en räckvidd på upp till 1 000 kilometer och en tankningstid på mindre än 15 minuter.
Bränslecellsbilen med vätgas kommer att ansluta sig till andra nollutsläppslastbilsalternativ som redan erbjuds, batteridrivna lastbilar och lastbilar som drivs med förnybara bränslen som biogas.
”Vi har utvecklat den här tekniken i några år nu, och det känns fantastiskt att se de första lastbilarna köra framgångsrikt på testbanan”, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.
”Kombinationen av batterielektrisk och bränslecellelektrisk kommer att göra det möjligt för våra kunder att helt eliminera CO2-avgasutsläpp från sina lastbilar, oavsett transportuppdrag.”
Österrike fördubblar hastigheten på utbyggnaden av solpaneler
Mer än dubbelt så mycket solpanelskapacitet som 2020 installerades 2021, vilket gjorde det senaste året till den österrikiska solcellsindustrins överlägset bästa, sade solcellsindustrins förening på måndagen.
Österrike har en av världens största andelar förnybar el, förstärkt av en framgångsrik tidig vattenkraftboom. Med landets invånare och naturvårdare som blockerar ytterligare projekt har politiken för förnybar energi vänts mot vind och sol.
”Branschen har åstadkommit otroliga saker under det senaste året”, förklarade Herbert Paierl, ordförande för den österrikiska branschorganisationen för solceller. ”Rekordåret 2021 måste nu tas som grund och motivation för ytterligare expansion – ytterligare expanderande prestanda kommer att krävas för alla”, tillade han.
Han lyfte fram den massiva utbyggnaden av nätet som skulle behövas, behovet av anvisade områden och snabbare tillstånd.
Totalt installerades 740 megawatt (MW) kapacitet, vilket ger landets totala kapacitet upp till 2783 MW och en fördubbling av 2020 års 340 MW. Solenergi täcker cirka 5 % av Österrikes elbehov.
Nu startar bygget av gödselfabriken i Örnsköldsvik
Cinis Fertilizer har beviljats bygglov för sin första produktionsanläggning i Köpmanholmen, söder om Örnsköldsvik. Produktionsanläggningen ska producera 100 000 ton fossilfritt och cirkulärt kaliumsulfat.
Cinis Fertilizer planerar byggnationen av sin första produktionsanläggning för fossilfritt och cirkulärt kaliumsulfat i Köpmanholmen, söder om Örnsköldsvik. Nu har bolagets bygglovsansökan beviljats av Samhällsbyggnadsnämnden i Örnsköldsviks kommun.
– Det beviljade bygglovet är en viktig milstolpe i etableringen av vår första produktionsanläggning. Vi ser fram emot att påbörja byggnationen av en anläggning för hållbar mineralgödselproduktion och bli en långsiktig aktör i Köpmanholmen, säger Jakob Liedberg, VD och grundare av Cinis Fertilizer.
– Vi ser mycket positivt på att Cinis Fertilizer beviljats bygglov. Det innebär att vi nu har tagit oss ett viktigt steg närmare slutmålet om en grön produktionsanläggning och många nya arbetstillfällen i kommunen, säger kommunstyrelsens ordförande Per Nylén (S).
Ungdomar vänder sig till domstolar för att stoppa det fossila
Unga offer för klimatkrisen kommer på tisdag att inleda rättsliga åtgärder vid Europas högsta domstol för mänskliga rättigheter mot ett energiavtal som skyddar investerare i fossila bränslen.
Fem personer, mellan 17 och 31 år, som har upplevt förödande översvämningar, skogsbränder och orkaner väcker ett fall till den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, där de kommer att hävda att deras regeringar är medlem i det föga kända energistadgefördraget (ECT). ) är ett farligt hinder för åtgärder mot klimatkrisen. Det är första gången som domstolen i Strasbourg kommer att bli ombedd att överväga fördraget, ett hemligt domstolssystem för investerare som gör det möjligt för fossilbränsleföretag att stämma regeringar för förlorad vinst.
”Det kan bara inte vara så att fossilbränsleindustrin fortfarande är mer skyddad än våra mänskliga rättigheter”, säger Julia, en 17-årig gymnasieelev från Tyskland, som sa att hon gick med i den juridiska utmaningen efter att katastrofala dödliga översvämningar kom. till hennes hemtrakter, Ahr-dalen, i juli förra året.
Livsmedelstransporter har större klimatpåverkan än vad man tidigare trott säger ny rapport
Globala ”food miles”-utsläpp är högre än vad man tidigare trott – och står för nästan en femtedel av de totala utsläppen från livsmedelssystemen – tyder ny forskning på.
Studien, publicerad i Nature Food, uppskattar koldioxidavtrycket för det globala mattransportsystemet. Författarna bedömer hela livsmedelsförsörjningskedjan – med tanke på utsläpp från transport av gödselmedel, maskiner och djurfoder samt från att flytta själva maten.
De finner att under ett enda år var globala matmilar ansvariga för 3 miljarder ton koldioxidekvivalenta utsläpp – 3,5-7,5 gånger större än tidigare uppskattningar.
”Food-miles utsläpp drivs av den rika världen”, säger studien. Den finner att även om ”höginkomstnationer” endast representerar cirka 12,5 % av världens befolkning, är de ansvariga för 52 % av internationella matmil och 46 % av de tillhörande utsläppen.
Framtidens inlandsbana drivs av vätgas
Regeringen satsar stort på Inlandsbanan och tillsätter pengar för att utreda möjligheten att elektrifiera Inlandsbanan med hjälp av vätgas. Utredningen är prioriterad, vilket innebär att beslut kan fattas under följande planeringsomgång.
Det är på tiden att vätgas flyttar fram positionerna som komplement till laddbar transport, tycker Peter Enå, utvecklingschef på Inlandsbanan.
– Norden ligger tio år efter resten av Europa! Han låter fast övertygad, Peter Enå, när han pratar om vätgas. Och förmodligen med rätta.
Inlandsbanan som sträcker sig mellan Gällivare och Kristinehamn står inför en massiv upprustning. Det för att kunna ta både mer persontrafik men kanske framför allt råvaror – och vätgas – norrut till den industrisatsning de norra delarna av landet står inför, och förädlade produkter söderut. Idag drivs Inlandsbanan på diesel, något som inte kommer att vara försvarbart efter upprustningen som kommer att öka kapaciteten.
Tisdag
Måndag
Vattenfall investerar i två havsbaserade vindkraftsprojekt utanför Göteborg
Vattenfall köper majoritetsandelen i två havsbaserade vindkraftsprojekt utanför Göteborgs kust av vindkraftsbolaget Zephyr. Fullt utvecklade väntas projekten producera 10,5 TWh fossilfri el årligen.
De två vindkraftsprojekten – Vidar och Poseidon – ligger mellan 25 och 27 kilometer utanför västkusten, norr om Göteborg. Vattenfalls ägarandel uppgår efter förvärvet till 85 procent. Projekten är i ett tidigt stadium och tillsammans med Zephyr kommer Vattenfall att utveckla dem vidare och söka nödvändiga etableringtillstånd. Vidar och Poseidon – som främst kommer att bestå av flytande vindkraftverk – väntas ha en sammanlagd effekt om 2,8 GW samt en årsproduktion om 10,5 TWh.
-Vattenfall vill möjliggöra ett fossilfritt liv och stödja industri såväl som samhälle på den svenska västkusten med mer förnybar energi. Det här är ett viktigt steg mot det målet. Dessa två projekt kommer att tillföra betydande volymer av kostnadseffektiv fossilfri el i ett område med hög efterfrågan.
De kommer också att stödja vår utveckling av den viktiga flytande tekniken som förväntas minska vindparkernas miljöpåverkan samt möjliggöra energiproduktion på platser längre bort från land, säger Helene Biström, chef för affärsområde Wind på Vattenfall.
Finland: Pappersfabrik omvandlas till textilåtervinning
Nevel har för avsikt att förse Infinited Fiber Company, verksamt inom förnybart mode- och textilteknik, med energi- och vattentjänster till dess nya tillverkningsenhet i Veitsiluoto, Kemi, i norra Finland.
Infinited Fiber Company planerar att omvandla en pappersfabrik på området, som tidigare drevs av Stora Enso, till en Infinna™-fabrik för tillverkning av textilfiber. Det blir företagets första fabrik i kommersiell skala. Processen för att producera fibrer kräver energi i form av ånga och vattenrening. Nevel kommer bland annat att förse Infinited Fiber Company med energi- och vattentjänster. Energin som tillhandahålls kommer att vara förnybar, vilket minskar utsläppen från värmeproduktionen.
Tidigare i juni i år meddelade Nevel sitt samarbete med Stora Enso Veitsiluoto Oy som syftar till att leverera energiinfrastrukturtjänster i Veitsiluoto. Nevel förvärvade Stora Ensos fjärrvärmeverksamhet för att säkerställa fortsatt leverans till boende och fastigheter i området. Nevel har även tecknat ett avtal om att leverera energi till Stora Ensos sågverk i Veitsiluoto. Det totala värdet av Nevels investeringar i regionen uppgår till cirka EUR 50 miljoner.
Vattenfall installerar ny typ av återvinningsbara blad i havsbaserad vindkraftpark
Förra året satte Vattenfall upp som mål att återanvända alla vindkraftsblad till 2030. Flera initiativ har initierats för att nå målet. Nu har Vattenfall beslutat att introducera en ny vingtyp från Siemens Gamesa, nämligen de så kallade RecycableBlades, på vindkraftverken i Hollandse Kust Zuid.
– Vindindustrin fortsätter att växa, och det gör också antalet vingar som någon gång kommer att nå slutet av sin livslängd. Vattenfall är starkt engagerat i att främja en cirkulär ekonomi och minska miljöpåverkan under hela produktens livscykel. Användningen av återvinningsbara vindkraftverk är ett logiskt nästa steg mot att nå dessa ambitioner, säger Eva Philipp, chef för miljö- och hållbarhetsenheten på Vattenfall.
Även om de flesta delar av ett vindturbin kan återvinnas efter slutet av deras livslängd, har bladen varit en utmaning hittills. Problemet ligger i hartset som används för vingkonstruktionen, kombinerat med glasfiber och kolfiber. Det kräver vanligtvis höga temperaturer, högt tryck, speciella processer eller en kombination av alla tre delar för att lösa upp hartset. Det ökar energiförbrukningen och därmed kostnaden, och det minskar också vingens materialegenskaper eftersom de försämras på grund av exponeringen för de extrema upplösningsförhållandena.
European Energy: Skåne behöver ny grön el för att klara miljömål och energiförsörjning
European Energy har idag kompletterat sin överklagan till mark- och miljödomstolen i Växjö gällande Länsstyrelsen Skånes beslut att avslå begäran att anlägga en solpark i Svedberga utanför Helsingborg. I yttrandet betonar European Energy det akuta behovet av ny fossilfri el i Skåne och möjligheterna för solparken att samexistera med jordbruket.
– Skåne har ett skriande behov av ny grön elproduktion. Om vi ska klara klimatmålen och stoppa de skenande elpriserna måste vi öka den lokala produktionen av ny grön el snarast möjligt, säger Peter Braun, projektchef för Sverige, Norge och Finland, på European Energy.
European Energys överklagan till mark- och miljödomstolen kan kort sammanfattas i fem punkter.
Solelproduktion och jordbruk kan samexistera på samma plats. Solparken är en reversibel anläggning innebärandes att marken kan återställas till konventionellt jordbruk den dagen solpanelerna monteras ned. Produktion av fossilfri el i Skåne är ett väsentligt samhällsintresse. Lokaliseringsutredningen visar att Svedberga är en lämplig plats givet solinstrålning, markåtkomst, byggbarhet, planförutsättningar och närhet till anslutning till elnät med tillräcklig kapacitet.
Orkney: Tidvattenenergi är samma dag ut dag in
På en liten passagerarbåt cirka 10 mil norr om Kirkwall, Orkney, vid den punkt där Atlanten möter Nordsjön, svänger en enorm gul struktur i sikte. Detta är världens mest kraftfulla Tidal Stream Energy Generator, Orbital Marine Power’s O2.
Idag höjs generatorens turbiner över havet för underhåll. Det är svårt att förstå O2: s skala tills en arbetare dyker upp, en liten pinnfigur mot den hulkande turbinen.
Tidvattenkraften, även om den ännu inte är allmänt kommersialiserad, ses av många som nästa gräns inom globala förnybara energikällor. Det är den enda förnybara kraftkällan som kommer från månens drag på jorden. ”Till skillnad från andra förnybara energikällor som till exempel förlitar sig på solen eller vinden, är tidvattenresurser förutsägbara och kontinuerliga,” säger prof Abubakr Bahaj, chef för energi- och klimatförändringsavdelningen vid University of Southampton.
Tyskland: Nya åtgärder för att minska naturgasanvändningen
Tyskland meddelade på söndagen att det skulle minska gasförbrukningen och lagra så mycket naturgas som möjligt med en ny uppsättning åtgärder, inklusive en ökad användning av kolkraftverk.
”Vi kommer att minska gasförbrukningen inom elsektorn och industrin och driva fyllningen av lagringsanläggningar. Beroende på situationen kommer vi att vidta ytterligare åtgärder,” sade den tyska ekonomin och klimatministern Robert Habeck i ett uttalande, som beskriver en ny ”uppsättning av verktyg ”för att möta nödsituationen.
”Säkerhet för leverans är för närvarande garanterad, men situationen är allvarlig,” sade Habeck.
Tyskland kommer särskilt att använda mindre gas för att producera el och ersätta den med energi som produceras av kolanläggningar. ”Det betyder, för att vara ärlig, mer koleldade kraftverk under en övergångsperiod. Det är bittert, men det är nästan nödvändigt i den här situationen för att minska gasförbrukningen,” konstaterade Habeck, från de gröna. Befintliga kolanläggningar kommer att uppgraderas för att tillfälligt kompensera minskningen av energiproduktionen från gaseldade växter.
Försvarsmakten i Finland motsätter sig vindkraftsparker mot östra gränsen
Fler vindkraftsparker bör inte byggas i östra Finland eftersom vindkraftverk distraherar radaroperationer längs den 1 300 kilometer långa landgränsen till Ryssland, enligt de finska försvarsmakten.
Turbiner över 50 meter höga eller belägna nära strategiska områden kräver grönt ljus från de väpnade styrkorna. Enligt militären måste avståndet mellan en vindkraftverk och en radarinstallation vara minst 40 kilometer. Vindparker skapar skuggzoner, vilket stör reflektioner vilket gör regional övervakning svårare.
Under de senaste tio åren hade cirka 80% av uttalanden som ges av armén om inrättandet av vindkraftsparker varit positiva tills säkerhetssituationen förändrades på grund av det ukrainska kriget och Finland som ansökte om Nato -medlemskap.
I år har de flesta vindkraftsansökningar avvisats som att förena Finlands rörelse mot självförsörjning inom el och förbättra grön övergång samtidigt som säkerhetsproblemen har komplicerat situationen.
Regionala obalanser kommer att öka när de flesta vindkraftsparker kommer att upprättas i den västra delen av landet, vilket innebär att den östra regionen kommer att förlora betydande investeringar. Eastern Communes kräver redan ersättning för att täcka förlusterna.
Storskaliga lösningar för solenergi lyser med sin frånvaro
Den som har ett eget tak att sätta solceller på gynnas av de regelverk och bidrag som finns på den svenska marknaden. Det visar en ny studie från Chalmers. För att främja byggande av större anläggningar och solel som tjänst krävs justeringar i regelverken, vilket i sin tur kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.
I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade.
– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor och som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt.
En ny upptäckt kan bli ett genombrott och revolutionera energilagringsindustrin
Litium-svavelbatterier har utropats som det ultimata i energilagring, men en teknisk komplikation har hållit tillbaka sin utbredda adoption fram till nu. En ny oavsiktlig upptäckt kan äntligen låsa upp sin fulla potential och YouTuber Matt Ferrell är här för att berätta allt om det.
En grupp forskare från Drexel University har äntligen gjort ett genombrott i litium-svavelbatterier, vilket är bra med tanke på vad det rikliga och lättillgängliga resurssvavel är. Om detta genombrott visar sig vara framgångsrik kan vi ha ett mycket fruktigare och hanterbart alternativ till litiumjonbatterier.
Litium-svavelbatterier kan också uppnå upp till åtta gånger mer energitäthet än deras litium motsvarigheter. Nu är det ingen liten prestation.
Så vad upptäckte Drexel -forskarna? Hur relaterade det till produktion av litium-svavelbatterier? Vad har framtiden för energilagring? Hur troligt är det att vi verkligen kommer att se utbredd användning av litium-svavelbatterier? Den här videon svarar på alla dessa frågor och mer.
Biden dröjer med att utse den som skall ansvara för kolkraftens nedmontering
Miljöaktivister och representanter från kolbrytningssamhällen över hela landet pressade på tisdagen Biden -administrationen för att äntligen utse någon för att leda inrikesdepartementets kontor för ytbrytning och verkställighet, efter mer än 500 dagar i tjänsten.
Från Kentucky till Wyoming levererade aktivisterna också en framställning som krävde åtgärder som undertecknats av mer än 2 200 invånare i både aktiva kolbrytningssamhällen och de där gruvdrift har upphört men stora kanaler med remsor har blivit miljöfaror och är i desperat behov av sanering och återställning.
”I praktiken ser vi återvinning stannade ibland i så många som sju till tio år,” sa Erin Savage, den centrala Appalachian Senior Programchef från ideella gruppen Appalachian Voices.
”Kolföretag gör bara inte vad som krävs enligt lag,” sade hon, ”och sedan på toppen av detta börjar vi se konkurs- och allmänna företagsfel som hotar återvinningsprogrammen som är avsedda att säkerställa återvinning. ”
Måndag
Fredag
Oljepriset faller för växande rädsla av ekonomisk nedgång
(Montel) Oljepriserna föll på fredagen när centralbanker i USA, Storbritannien och Schweiz höjde räntorna för att bekämpa den skenande inflationen som väckte rädsla för en global ekonomisk nedgång.
Förmånadskontraktet för Brent-råolja från Nordsjön sjönk senast med 0,28 USD till 119,53 USD/fat, medan WTI-ekvivalenten var 0,82 USD lägre till 116,77 USD/fat.
”Räntehöjningar från [USA] Fed på onsdagen och centralbankerna i Storbritannien och Schweiz på torsdagen underblåste oro för att högre räntor kommer att bromsa den globala ekonomin och energiefterfrågan”, säger analytiker på Phillip Nova i en kommentar.
”Om förlusterna håller för dagen är WTI-råolja inställd på sin första veckoförlust på fem veckor.”
Sverige: Här ska havsvindkraften byggas ut
Intresset för att bygga vindkraft till havs är stort. Totalt finns ansökningar på motsvarande 125 GW på den statliga nätmyndigheten – och många företag har väntat på besked om hur anslutningsvillkoren ska se ut. Runt 15-30 procent av kostnaden för ett havsvindprojekt utgörs av anslutningen till land.
Nu har Svk presenterat hur första omgången av havsnätet ska byggas ut – vilket de fått i uppdrag av regeringen att göra. Totalt blir det sex anslutningspunkter – från Västkusten till Bottenviken (se karta nedan). Ledningarna kommer ha en kapacitet på 1 200–2 000 MW per sträcka, och den totala kostnaden landar på 30–42 miljarder kronor.
– Vi har valt ut punkter där det finns mogna aktörer som har kommit en bit på vägen och där behoven är som störst. De flesta ligger i södra Sverige, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem på Svk.
Det tre anslutningspunkterna i Skåne, Halland och sydöstra Östersjön kommer att prioriteras av Svk, men samtidigt finns det på samtliga dessa ställen aktörer som har fått reserverad kapacitet för konkreta projekt, till exempel Vattenfall för Kriegers flak.
Europa behöver 14GW/år energilagring –EASE
European Association for Storage of Energy (EASE) bedömer Europas lagringsbehov kring 200 GW år 2030 och 600 GW år 2050.
Med den nuvarande installerade lagringskapaciteten på cirka 60MW och en historisk utbyggnadsnivå på 1GW/år, krävs en massiv ökning av upptaget på minst 14 GW/år för att nå målen, enligt EASE.
”Nuvarande marknadsbanor för lagring kommer att misslyckas med att uppfylla dessa krav i energisystemet till 2030 om brådskande åtgärder för att öka utbyggnaden inte vidtas nu”, säger organisationen i sin rapport.
”EU behöver snarast anta ett energilagringsmål och en strategi för att påskynda den nödvändiga lagringsutbyggnaden idag.”
Volvo ger batteriet ett andra liv
Volvo Energy köper 10 procent av brittiska Connected Energy för cirka 50 miljoner konor. Företaget är specialiserat på energilager byggda med begagnade batterier.
– Tillsammans med Connected Energy kommer vi att minimera miljöpåverkan från de batterier som har drivit Volvokoncernens fordon. Genom att återanvända batterierna får vi ut det fulla värdet av dem – ur ett klimat-, miljö- och affärsperspektiv.
Det säger Joachim Rosenberg som är vd för Volvo Energy i ett pressmeddelande. Connected Energy har huvudkontor i Newcastle upon Tyne och ett teknikcenter i Norfolk. Sexton system är i drift i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Nederländerna.
Connected Energy är ett av endast ett fåtal företag i världen som har bevisat att fordonsbatterier med ett andra liv kan användas i kommersiella batterilagringssystem, skriver Volvo i pressmeddelandet.
Den globala energilagringsmarknaden är redo för snabb expansion till 2025
De senaste åren har den globala installerade kapaciteten för vind och sol uppvisat en stadig tillväxt och nu förväntas energilagring följa i deras fotspår. Enligt den taiwanesiska analytikern TrendForce har batterilagring av litiumjärnfosfat (LFP) betydande fördelar jämfört med andra tekniker och håller på att bli den primära installerade kapaciteten för ny energilagring runt om i världen.
Detta återspeglar tidigare rön från den amerikanska analytikern Wood Mackenzie, som förutspår att LFP:s marknadsandel kommer att överträffa nickel-kobolt-mangan (NCM) 2028. Förra året stod NCM fortfarande för hälften av marknaden, men LFP-batterier började växa i framträdande plats på grund av till deras konkurrenskraftiga kostnader, långa livscykler och höga säkerhetsprestanda.
Enligt TrendForce uppgick den kumulativa installerade kapaciteten för global förnybar energi 2021 till 3 064 GW. Detta understryker det trängande behovet av energilagring för att balansera intermittens.
Nordmakedonien subventionera hushåll för att installera solpaneler
Nordmakedoniens regering kommer att investera totalt 60 miljoner denarer (1 miljon dollar/976 000 euro) i subventioner till hushåll för upphandling och installation av solpaneler 2022, sade ekonomiministeriet.
Hushåll kan få subventioner på upp till 30 %, eller upp till 62 000 denarer vardera, för att köpa och installera taksolpaneler för produktion av el för personliga behov eller för försäljning, sade Nordmakedoniens ekonomidepartement i ett uttalande på onsdagen.
Hushållen kan sälja sin överskottsel till vilken elleverantör som helst, inklusive den universella leverantören EVN, tillade ministeriet.
Dessutom har den maximala installerade effekten för solpaneler nu höjts till 6 kW från 4 kW per hushåll. För småföretagare är den maximala storleken på solenergisystem som kan installeras 40 kW, jämfört med tidigare 20 kW. (1 euro = 61,46 denarer)
Hitachi Energy bygger ett batterimikronät till dagbrottsgruvan av vanadin i Nevada
Hitachi Energy har samarbetat med Nevada Vanadium, ett företag som utvecklar vad som kan vara USA:s första primära vanadinkälla någonsin, för att driva gruvan helt från förnybar energi.
Nevada Vanadium Mining Corp (Nevada Vanadium) utvecklar Gibellini, en dagbrottsgruva i den västra amerikanska delstatens Battle Mountain-region.
Företaget räknar med att verksamheten vid anläggningen ska starta 2024. En nyligen avslutad preliminär ekonomisk bedömning (PEA) av anläggningen visade att en intern avkastning på 25,4 % efter skatt (IRR) på investeringar kunde uppnås till ett antaget genomsnittligt vanadin pentoxidpris på 10 USD per pund (0,45 kg).
Det skulle innebära en återbetalningsperiod på två och ett halvt år på investeringar på 147 miljoner USD som krävs för att få igång gruvan, enligt PEA som Nevada Vanadium gav konsultföretaget Wood Group i uppdrag att producera.
Vanadin används som tillsats i stål för konstruktion, vilket gör stålet mycket starkare med bara en liten mängd vanadin, vilket minskar vikten, volymen och därmed koldioxidavtrycket för stål som används i den industrin.
Vita huset hade möte med solcellstillverkare i syfte att formulera en strategi för solpanels-produktion
Tidigare i veckan (14 juni) satte tjänstemän i Vita huset och solenergitillverkare sig ner med varandra för att diskutera hur Biden-administrationen skulle kunna kickstarta PV-tillverkning via sin nyligen antagna Defense Production Act (DPA).
Mötet, som ursprungligen rapporterades av Bloomberg och som inte var offentligt, varade i cirka en timme, var värd för den biträdande nationella klimatrådgivaren Ali Zaidi och deltog mer än 20 representanter, enligt nyhetstjänsten. PV Tech förstår att branschorganisationer också var närvarande.
Förra veckan auktoriserade president Biden det amerikanska energidepartementet (DOE) att använda DPA – lagstiftning från kalla kriget utformad för att stimulera inhemsk tillverkning av strategiskt viktiga varor – för att påskynda produktionen av fem rena energitekniker, inklusive PV-moduler och modul. komponenter.
Vid den tiden sa Vita huset att det skulle sammankalla ”relevant industri” och andra intressenter för att ”maximera effekten” av verktyg som finns tillgängliga under DPA.
Australien: Mer än 1GW batterilagring för att ersätta kol i världens största isolerade nät
Den västra australiensiska regeringen är på väg att påbörja en ambitiös investering för att ersätta sina två sista offentligt ägda kolgeneratorer med vind-, sol- och batterilagring – tillräckligt för att ta statens stamnät – det största isolerade nätet i världen – till 70 procent förnybara energikällor.
Tidigare i veckan avslöjade den västra australiensiska energiministern Bill Johnston en plan för att investera 3,8 miljarder dollar i nya projekt före slutet av decenniet, för att bygga den kapacitet som behövs för att ersätta det snart stängda Muja och Collie koleldade kraftverket.
Investeringen – som kommer att hanteras av det statligt ägda kraftverket Synergy – förväntas leverera uppemot 800 MW ny vindkraftskapacitet och mer än 1 100 MW ny energilagringskapacitet – det senare kommer till största delen att bestå av stora batteriprojekt.
Det skulle markera en nästan fördubbling av WA:s vindkraftskapacitet, som för närvarande ligger på cirka 1 000 MW, och en avsevärd ökning av statens energilagringskapacitet.
Skottska BrewDog investerar i bio-gas för sitt bryggeri
BrewDog har beställt en gröngasanläggning som kommer att driva produktionen av mer än 176 miljoner pints öl om året vid dess Ellon-huvudkontor i Aberdeenshire.
Den nya bioenergianläggningen på 12 miljoner pund kommer att innebära 7 500 mindre ton koldioxidutsläpp varje år när den körs med full kapacitet. Senare i år planerar BrewDog att börja använda överskott av grön gas för att driva transportfordon, samt hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i det nationella nätet.
Sedan dess bryggeri i Ellon öppnade 2013, säger BrewDog att det har minskat volymen vatten som krävs för att göra sin öl med mer än 50 procent. Den anaeroba kokaren kommer att hjälpa företaget att återvinna det mesta av de 200 miljoner liter avloppsvatten som fortfarande produceras årligen, samt generera biometan för att driva bryggeriets pannor.
Fredag
Torsdag
Så testas hur länge batterierna håller
Gaimersheim, Tyskland: Det handlar inte bara om att hitta ett stort batteri som ger lång räckvidd i en elbil. Flera egenskaper är viktiga, och speciellt snabbladdning. Då gäller det att hitta de celler som är bäst lämpade.
Audi arbetar med utvecklingen av själva celltekniken. Tekniken testas på deras testcenter i Gaimersheim, sju kilometer från Ingolstadt. Biltillverkaren hävdar att det är nödvändigt om de ska locka sina kunder från en förbränningsmotor till en elmotor.
Audi hävdar att det först och främst är räckvidden folk sysslar med, och sedan laddningsprestandan. Det är alltså först och främst detta de fokuserar på.
Det är sant att Audi inte utvecklar cellerna på egen hand. Detta är ett samarbete med underleverantörer som sker under hela utvecklingsprocessen. Men testningen och delar av utvecklingen sker på Audis batteritestcenter i Gaimersheim.
Australien: Kolkraftverk stängs i förtid
Nyheter från den västra australiensiska delstaten den stänger koleldade kraftverk tidigt, investerar miljarder i lagring av förnybar energi och investerar för att attrahera nya industrier och skapa nya jobb.
Vi vet att ekonomin för koleldade makter har kommit under press sedan en tid tillbaka. Det har minskat kolets livskraft – och det trycket har ökat.
”Vi står vid en punkt där att fortsätta verksamheten som vanligt skulle leda till cirka 3 miljarder dollar i förluster i slutet av decenniet. Dessa förluster måste antingen täckas av skattebetalarna eller skulle leda till dramatiskt högre elräkningar för västra australiensare – samtidigt som de fortsätter att släppa ut högre nivåer av koldioxidutsläpp, säger västra Australiens premiärminister Mar McGowan. ”I vilket fall som helst, det är helt enkelt inte hållbart på lång sikt.”
Västra Australien kommer att avveckla alla sina regeringsägda koleldade kraftverk till 2030. De kommer sedan att investera uppskattningsvis 3,8 miljarder dollar till 2030 i en generation av förnybara energikällor och lagring, mestadels vindkraft och batterier, för att säkerställa att västra Australien har prisvärda och pålitliga kraft in i framtiden.
Energilagring i nätskala i USA fyrdubblas
Volymen av energilagringsinstallationer i elnät i USA ökade fyra gånger jämfört med första kvartalet 2021, vilket satte nytt rekord under första kvartalet 2022. Enligt Wood Mackenzie och American Clean Power Associations (ACP) senaste US Energy Storage Monitor rapport, installationer i nätskala totalt 2 399 MWh.
”Kvartal ett av 2022 var det överlägset största första kvartalet någonsin för installationer i nätskala, en anmärkningsvärd milstolpe eftersom installationer vanligtvis är tillbakaviktade till andra halvan av året. Västkusten och sydvästra regionerna fortsätter att dominera för både fristående och hybridsystem, säger Vanessa Witte, senioranalytiker med Wood Mackenzies energilagringsteam.
Den rekordhöga tillväxten inträffade trots betydande utmaningar i branschen. Och dessa risker kvarstår, inklusive störningar i försörjningskedjan orsakade av antidumpnings- och utjämningstullarna (AD/CVD) undersökningen av soltariffer som inleddes av handelsdepartementet (DOC) när DOC sa att det inledde en antidumpningsundersökning om import av solpaneler från kinesiska företag som arbetar i Kambodja, Malaysia, Thailand och Vietnam.
En beläggning med bläck kan omvandla värme till el
Forskare vid KTH rapporterar att de närmar sig ett sätt att ersätta batterier för wearables och lågeffektapplikationer i internet of things (IoT). Svaret ligger i en bläckbeläggning som gör att lågvärdig värme, som genereras av enheter, kan omvandlas till elektrisk kraft.
Publikation i American Chemical Society Applied Materials & Interfaces rapporterar forskarna från KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm att de har utvecklat en lovande blandning av termoelektrisk beläggning för enheter som genererar värme som uppgår till mindre än 100oC.
Termoelektricitet är den direkta omvandlingen av värme till elektricitet. Det är möjligt att fånga upp värmen som en enhet genererar och omvandla till ström som kan användas av samma enhet eller en annan enhet. Det som krävs är specialdesignade termoelektriska material.
När ena änden av ett termoelektriskt material värms upp, rör sig laddningsbärare (elektroner och hål) bort från den varma änden mot den kalla änden, vilket resulterar i en elektrisk ström. En utmaning är att hantera värmeledningsförmågan och motståndet med material som kan appliceras på ett stort område utan att förlora sin prestanda över tid.
Hur man förbereder sig för den kommande floden av använda elbilsbatterier
Förra året utgjorde batteridrivna bilar 8,6 procent av den globala försäljningen av nya bilar, en trend som bara kommer att fortsätta när priserna sjunker och deras teknik förbättras. Vita huset vill att hälften av alla nya fordon som säljs 2030 ska vara elektriska; Europa främjar ett förbud mot försäljning av förbränningsbilar till 2035, medan Kalifornien har en verkställande order med samma mål.
Denna övergång i grossistledet till rena fordon är ett avgörande steg mot att ta itu med utsläppen som värms upp av planeten, men det kommer också att generera enorma mängder använda litiumjonbatterier – och länder måste planera för det eller ta konsekvenserna av det.
I måndags skrev jag om de tekniska innovationerna som driver ner kostnaderna för batteriåtervinning och skalar upp kapaciteten. Men bättre tekniker, hur lovande de än är, räcker inte för att säkerställa robust återanvändning och återvinning av litiumjonbatterier. Det beror på att ett heltäckande återvinningssystem kräver samordning mellan många parter, inklusive biltillverkare, mekaniker, kraftverksutvecklare, transport- och logistikspecialister och företag för bortskaffande av farligt avfall.
Satsning på storskalig livsmedelsproduktion i Gällivare på ritbordet – viktigt steg i grön omställning
Utredningar pågår om hur spillvärme från LKAB och den planerade fossilfria järnsvampsproduktionen i Gällivare kan bli en viktig pusselbit i den gröna industriomställningen. Företaget WA3RM, som bygger och finansierar infrastruktur för nästa generations gröna verksamheter, har skrivit under en avsiktsförklaring med Gällivare Energi för att ta hand om delar av spillvärmen från den unika järnsvampprocessen med Hybrit teknologin för användning till storskalig produktion av livsmedel. Ett projekt som skulle kunna skapa ett helt nytt segment i det lokala näringslivet med potential att skapa ett stort antal nya arbetstillfällen.
– Det här är en otroligt spännande satsning och det i särklass största projektet i Sverige när det gäller energiåtervinning från spillvärmeströmmar för att producera livsmedel, säger Thomas Parker, vd för WA3RM.
Demonstrationsanläggningen för direktreduktion av järnmalm med fossilfri vätgas planeras tas i drift i industriell skala 2026 och göra det möjligt att Sverige blir först i världen med produktion av fossilfritt stål. Vid produktion av järnsvamp genereras stora mängder spillvärme i form av processvatten som ska kylas ner i ett cirkulärt system.