JANUARI NYHETER
Tio nyheter om energiomställningen
varje vardag, varje vardag, varje vardag
“Most people still have no idea that sustainable energy
generation is growing so fast” — Elon Musk
"We will make electricity so cheap that only the rich
will burn candles"
- Thomas A. Edison
Gratis nyhetsbrev varje vardag, teckna dig här !
Förnybart måste växa snabbare
Sol ▫ vind ▫ våg ▫ bio
Lagra energi kort och lång tid
Batterier ▫ Vätgas ▫ Pumpkraft
Tekniken är redan här - 🙃
Men ny teknik kommer - 🙂
Nyheter idag !
måndagen den 31 januari
Måndag
Den första laddstationen till havs ska testas 2022
Det danska rederiet Maersk arbetar på en unik ren offshore-laddstation för sjöfartsfartyg.
Detta är allt i ett försök att minska koldioxidutsläppen från sjöfartsindustrin genom att eliminera tomgångsutsläpp. Maersk håller på att spinna av ett teknikföretag i ett tidigt skede, Stillstrom, som kommer att utveckla ett laddningsbojkoncept som skulle göra det möjligt för lediga fartyg att drivas med ren el.
”Stillstrom”, som betyder ”tyst kraft” på danska, skulle vara den första på marknaden inom offshoreladdning med just denna produkt.
Steen S Karstensen, VD för Maersk Supply Service beskrev Stillstrom som en del av deras engagemang för att lösa morgondagens energiutmaningar. ”Genom att investera i denna ocean cleantech-yta i ett tidigt skede kan vi hjälpa till att leda den gröna omställningen av den maritima industrin.
Stillstrom har utvecklats inom Maersk Supply Service och timingen är rätt för att skapa en satsning som kommer att fokusera på att leverera offshore-laddningslösningar.”
Måndag
Åtta timmar långa litiumjonprojekt vinner i Kalifornien långvarig energilagringsupphandling
Ett åtta timmar långt litiumjonbatteriprojekt har blivit den första långvariga energilagringsresursen som valts ut av en grupp ideella energileverantörer i Kalifornien.
California Community Power (CC Power), en Joint Powers Agency som representerar en grupp av 10 Community Choice Aggregator (CCA) energileverantörer i delstaten, gjorde tillkännagivandet i går.
Sju medlemsorganisationer som tillsammans är värdar för upphandlingen röstade för att ingå ett energilagringsavtal för projektet med dess utvecklare, REV Renewables, ett dotterbolag till LS Power.
Projektet, kallat Tumbleweed, kommer att ha en effekt på 69MW och en kapacitet på 552MWh och förväntas komma online 2026. Det kommer att anslutas till California Independent System Operator (CAISO) nätet.
Detta markerar den ”första stora upphandlingen” för långvarig lagring av CC Power, en representant för Silicon Valley Clean Energy, en av CCA-grupperna, berättade för Energy-Storage.news.
”Långvarig energilagring är en viktig resurs som behövs för att förstärka värdet av förnybar energi och påskynda Kaliforniens övergång till ett rent, pålitligt och prisvärt nät,” sa Silicon Valley Clean Energys vd Girish Balachandrian.
Måndag
Bloomberg förutspår massivt fall i priserna på grön vätgas
Även om ”blått” väte är billigare idag än ”grönt” väte bör situationen vända till 2030. Blått väte tillverkas av naturgas som backas upp av kolavskiljning och lagring (en teknik som kämpar för att vara ekonomiskt lönsam). Grönt väte tillverkas av vatten med förnybar energi. ”BloombergNEF förväntar sig att förnybart väte kommer att vara billigare till 2030 i alla modellerade länder, även de med billig gas (som USA) och de med dyr förnybar kraft (som Japan och Sydkorea).”
Olje- och gasbolag är måna om att göra vinst och även att framstå som miljövänliga. De flyttar in i det blå vätgasutrymmet men riskerar att få strandade tillgångar om de inte rör sig snabbt. BNEF höjer insatserna genom att sätta 2030 som gräns. Kan de bygga en anläggning och få den att betala inom 8 år? Det smarta att göra, enligt min mening, vore att göra det enkelt att konvertera växter från blått till grönt eftersom tekniken (särskilt kostnader för elektrolysörer) blir billigare att installera.
Måndag
Licensierade vindkraftverk till havs i Brasilien har totalt 80 GW effekt
Vindenergiproduktionsprojekt i brasilianska vatten ger redan upp till 80 gigawatt (GW) kraft, enligt uppgifter från den 27 januari från Ibama. Tillväxten är betydande jämfört med förra året: i juli uppgick projekten till totalt 42 GW.
Värdet är nästan fyra gånger den nuvarande installerade kapaciteten för onshore-projekt i Brasilien, som i januari nådde 21 GW-gränsen.
Bara denna månad har 12 nya projekt med havsbaserade vindkraftverk, för totalt drygt 25 GW effekt, ansökt om licenser från Ibama.
Totalt är de 80 GW under utveckling fördelade på 36 projekt i sex stater. Av detta totalt överlappar 15 vindkraftsparker eller har vindkraftverk planerade att ligga mindre än 2 000 meter från vindkraftverk med en äldre licensprocess.
En av flaskhalsarna för att dessa projekt skulle ta fart, regleringen, började gå denna vecka.
Måndag
Vad ska vi göra med all billig el?
Vi vet att Sveriges elförbrukningen förväntas öka kraftigt till följd av många energikrävande industriprojekt som planeras runt om i landet. Förnybar elproduktion i form av sol- och vindkraft är redan idag billigare än de traditionella alternativen och priserna fortsätter att falla, vilket innebär att den ökade förbrukningen troligen till stor del kommer att täckas med sol och vind. Då de kraftslagen inte är planerbara kommer det att finnas perioder då produktionen är lägre än önskvärt vilket i Sverige i första hand hanteras genom att öka produktionen av vattenkraft.
Tankesmedjan RethinkX har publicerat en rapport som visar att om ett helt nytt elsystem byggs är ett bestående av solkraft, vindkraft och batterier det billigaste i konkurrens med alla på marknaden tillgängliga tekniker (https://www.rethinkx.com/energy#energy-download).
Då batterier relativt sett är den dyraste komponenten konstaterar man att det mest kostnadseffektiva systemet fås om elproduktionen överdimensioneras med fyra gånger. Byggs ett sådant system innebär det att det varje år produceras tre årsproduktioner av el som ”blir över” (!) – blåsiga och soliga dagar blir elen gratis el eller i alla fall mycket billig. Det innebär stora möjligheter till innovation, nya affärsmöjligheter och utbyggt välstånd för de samhällen som får tillgång till ett sådant överskott!
Måndag
Arlas elförbrukning i Danmark fixas med solcellsparker
Fyra nya solcellsparker kommer i framtiden att täcka cirka en tredjedel av Arlas elförbrukning i Danmark.
Mejerikoncernen har ingått avtal med Better Energy om uppförandet av solcellsparkerna. För att detta ska vara möjligt har Arla förbundit sig att förbruka den stora majoriteten av strömmen från de fyra solcellsparkerna under en 10-årsperiod.
Parkerna kommer att producera ca. 250 GWh, motsvarande den årliga energiförbrukningen för 156 000 genomsnittliga danskar.
– Vi är glada över att Arla har valt att köpa ny grön el som verkligen påverkar den gröna omställningen i Danmark. Arla har en omfattande produktionsapparat i Danmark och det är självklart att den ska drivas med hållbar, fossilfri, danskproducerad el.
Måndag
Grönt ljus för nära 1,9 GW havsvind i Tyskland
Tysklands Federal Maritime and Hydrographic Agency (BSH) har godkänt tre områden i landets exklusiva ekonomiska zon i Nordsjön som är lämpliga för utveckling av 1,88 GW ny havsbaserad vindkapacitet.
Närmare bestämt ska det så kallade området N-7.2, som ligger 85 km nordväst om de ostfrisiska öarna, läggas ut på anbud och auktioneras ut av Federal Network Agency (BNetzA) 2022 i enlighet med områdesutvecklingsplanen för BSH. Projektområdet på 58 kvadratkilometer stöder vindkraftverk med en effekt på 980 MW, som ska tas i drift 2027.
Samtidigt bör områdena N-3,5 och N-3,6 på 120 kvadratkilometer, med en möjlig kombinerad vindkraftseffekt på 900 MW, bjudas ut och auktioneras ut 2023, med vindkraftsproduktion förväntad från 2028.
Måndag
SSAB tidigarelägger planerna med 15 år
SSABs styrelse har fattat ett inriktningsbeslut om att bygga om det nordiska produktionssystemet för tunnplåt i grunden och accelerera företagets gröna omställning.
Bakgrunden är den kraftigt växande efterfrågan på fossilfritt stål. Planen är att ersätta nuvarande system med så kallade minimills, som ger ett breddat produktprogram och en förbättrad kostnadsposition. Ambitionen är att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen kring 2030, 15 år före tidigare kommunicerad plan. För att det ska gå att genomföra måste nödvändig infrastruktur vara på plats i tid, framförallt tillgång till fossilfri el.
– Våra kunder efterfrågar fossilfria produkter från SSAB, vi kan lösa de tekniska utmaningarna och vi har en stark finansiell position. Om vi kan lösa frågan kring kraftförsörjningen och miljötillstånd tillsammans med samhället, så är det möjligt att ställa om 15 år före tidigare kommunicerad plan.
Måndag
Shell säger att en av de största vätgaselektrolysörerna i världen nu är igång i Kina
En väteelektrolysator på 20 megawatt som beskrivs som ”en av världens största” har börjat arbeta, sa företrädare för Shell på fredagen.
Elektrolysatorn, som ligger i Zhangjiakou, Hebei-provinsen, Kina, kommer att producera grön vätgas för bränslecellsfordon som används i Zhangjiakous tävlingszon under vinter-OS, som ska öppnas den 4 februari. När spelen är slut kommer kommersiella och kollektiva transporter att använda vätgasen.
I ett uttalande sa Wael Sawan, Shells chef för integrerade gas-, förnybara energilösningar och energilösningar, att elektrolysören var ”den största i vår portfölj hittills.”
”Vi ser möjligheter över hela vätgasförsörjningskedjan i Kina, inklusive dess produktion, lagring och frakt,” sa Sawan.
Måndag
Högspänningskablar eller gasledning med vätgas
Ny forskning från Storbritannien visar den ökande konkurrenskraften för långdistansväteförbindelser under de kommande tre decennierna. Jämfört med högspänningskablar kan vätgasförbindelser snart uppnå en mycket lägre utjämnad kostnad för lagring och deras förmåga att ytterligare minska den slutliga LCOE kommer att bero på hur mycket elektrolysatorkostnaderna kommer att minska under åren.
Långväga vätgaskopplingar kan bli konkurrenskraftiga med högspänningskablar för transport av energi, förutsatt att bränslekopplingarna är längre än 350 km och har en kapacitet på mer än 1GW, när man överväger att bygga 2050.
Det är de viktigaste slutsatserna av en studie utförd av forskare vid Durham University i Storbritannien, där författarna bedömde den tekniska ekonomiska potentialen hos vätekopplingssystem (HIS), genom att beräkna den utjämnade energikostnaden (LCOE) och utjämnade lagringskostnader (LCOS) som huvudparametrar.
Måndag
Fredag
Fredag
De högsta globala investeringarna går nu till förnybar energi och elbilar
BloombergNEF:s årliga investeringsrapport registrerar en 27% ökning av lågkoldioxidenergi från 2020 till 2021, med nästan hälften av alla investeringar som sker i förnybar energi i Asien.
Investeringarna i energiomställningen uppgick till 755 miljarder dollar 2021, vilket är ett nytt rekord genom tiderna för globala investeringar mot klimatförändringar. Enligt BloombergNEF indikerar rapporten att ökningen av globala investeringar beror på klimatambitioner och politiska åtgärder från länder runt om i världen.
Rapporten tittar specifikt på sektorer inklusive förnybar energi, energilagring, elektrifierad transport, elektrifierad värme, kärnkraft, väte och hållbara material. Även om avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) noterade en nedgång i investeringar, tillkännagavs många nya projekt under året.
Fredag
Betlehemskyrkan i Örebro nekades solceller – bjuder in politiker till klimatsamtal
Betlehemskyrkan på Öster i Örebro nekades bygglov för solceller i samtliga instanser. Avslaget har lett till att kyrkan, tillsammans med andra Örebrokyrkor, kommer bjuda in kommunpolitiker till offentliga samtal om klimatfrågan.
Kommunen, länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen nekade Betlehemskyrkan bygglov för att sätta solceller på taket. Motiveringen till beslutet var att solceller inte är tidstypiskt för den tiden då kyrkan byggdes, samt att byggnaden och dess omgivning är värd att bevara så tidsenlig som möjligt.
– Självklart förstår vi att man inte kan förvanska hus hur som helst, men på det här taket skulle vi ha svarta solceller på svart tak, vi skulle inte ens behöva göra hål i taket för att sätta upp dem, säger Katarina Linderborg, pastor i Betlehemskyrkan.
Fresdag
Starkt sug efter solceller: "Vi får en tredjedel av egen el nu i januari"
Nu i januari ökar intresset starkt för solceller, företaget Svesol i Djurmo har fått drygt 70 procent fler förfrågningar hittills i januari jämfört med samma månad i fjol.
Lantbrukarna Sahlins Struts i Borlänge satsade för några år sen på solceller:
”En vanlig januaridag får vi nästan en tredjedel av dagskonsumtionen av egen el, så det är helt fantastiskt”, säger Kerstin Sahlin.
Fredag
Litiumjonbatterier slog ny teknik i tävlingen på långtidslagring i Kalifornien
Gemenskapskoalitionen väljer beprövad standby framför flashiga uppkomlingar för att ge 8 timmars energilagring.
Kaliforniens första konkurrensprocess för att köpa långvarig nätlagring har avslutats, och vinnaren är inte en ny teknik.
Tillbaka under hösten 2020 bad en koalition av Kaliforniens samhälleliga aggregatorer – lokalt kontrollerade grupper som beviljats jurisdiktion att köpa ren energi åt sina invånare – anbud på projekt som kunde leverera minst 50 megawatt kraft under åtta timmars urladdning.
Den vinnande lagringsanläggningen måste kunna starta sin verksamhet senast 2026, vilket gör detta till ett tidigt testfall för den framväxande långtidslagringsmarknaden, som syftar till att vända upp- och nedgångarna för förnybar elproduktion till en tillförlitlig, runtom- strömförsörjning av klockan.
Fresdag
Så ska Polen fasa ut kolkraften
I många decennier har Polen varit tungt beroende av kol i energiförsörjningen. Det har aldrig funnits någon kärnkraft i landet, ingen vattenkraft att tala om och mycket små inhemska olje- och gasresurser. Däremot gott om sten- och brunkol.
Så sent som för några år sedan försäkrade den polska regeringen att kolet kommer att fortsätta att vara basen för eltillverkning under många år. Mycket snabbt visade det sig att det var en återvändsgränd. Elföretagen har visserligen alltid haft bra lönsamhet men koldriften har i åratal varit olönsam och beroende av kraftiga statliga subventioner.
– De ökande utsläppspriserna på koldioxid förändrade de ekonomiska förutsättningarna för elproducenterna. Trycket inom EU för att minska klimatpåverkan gjorde också sitt, säger Wojciech Jakóbik, chefredaktör för energitidningen biznesalert.pl.
Fredag
Danska Everfuel Sweden får stöd för vätgasstationer i Värmland
Det danska företagets dotterbolag Everfuel Sweden har tilldelats 32 miljoner danska kronor för att etablera två vätgasstationer i Värmland.
Everfuel håller igång de nordiska ambitionerna och nu kommer två nya vätgasstationer på plats i Sverige med svenskt stöd. Dotterbolaget Everfuel Sweden har fått 45 miljoner danska kronor. svenska kronor (32 miljoner kr) i stöd från Klimatklivet, som är en del av Naturvårdsverket.
”Everfuel och våra svenska partners delar samma ambition att påskynda övergången till nollutsläppstransporter. Att etablera infrastruktur för säker, effektiv tankning av grön vätgas som produceras från vind- och solenergi kommer att vara ett nyckelbidrag till att leverera den ambitionen.
Fresdag
Stigande oljepriser riskerar att skapa en "stranded asset trap" för investerare
Oljepriset kan ha stigit de senaste månaderna, men investeringar i nya fossila bränsleprojekt riskerar ”katastrofala nivåer av värdeförstöring” när priserna faller, varnar ny Carbon Tracker-analys
Olje- och gasföretag bör motstå att använda den senaste tidens prisökningar som grönt ljus för att plöja in mer pengar i nya produktionsprojekt, eftersom det kan riskera att långt över 500 miljarder dollar slösas bort på tillgångar som snabbt…
Fredag
Svenska Modvion som bygger vindtorn av trä får EU-pengar
Modvion AB, en svensk konstruktör av vindkraftstorn i trä, sa i torsdags att de har fått 1,5 miljoner euro (1,7 miljoner USD) i finansiering från en investeringsfond för kvasi-equity från Europeiska kommissionen (EC).
Bidraget gjordes genom European Innovation Council Fund (EIC-fonden) som en del av ett finansieringspaket på 6,5 miljoner euro som tilldelades Modvion 2020 för att installera sitt första kommersiella trätorn för vindkraftverk. Det ekonomiska stödet består av 2,4 miljoner euro i bidrag och 4,1 miljoner euro i eget kapital.
”Det är ett kvalitetsstämpel att EU väljer att fortsätta stödja oss och nu tar steget att bli aktieägare”, säger Modvions vd Otto Lundman.
Modvion kommer att använda det färska kapitalet för att bygga sin första fabrik. Det Göteborgsbaserade träteknikföretaget reste sitt första 30 meter höga forskningstorn i trä på ön Björkö utanför Göteborg i april 2020.
Fredag
Indiens sektor för förnybar energi kan sysselsätta 1 miljon människor år 2030
Indiens förnybara energisektor har potential att sysselsätta omkring en miljon människor år 2030, och de flesta av de nya jobben skulle genereras av småskaliga projekt för förnybar energi, enligt en studie.
Indiens sektor för förnybar energi skulle potentiellt kunna sysselsätta omkring en miljon människor år 2030, vilket skulle vara tio gånger fler än den befintliga arbetsstyrkan på uppskattningsvis 1,1 lakh sysselsatt i sektorn, enligt en oberoende studie som släpptes på torsdagen av Council on Energy, EnvironmEnvironment och Vatten (CEEW), Natural Resources Defense Council (NRDC) och Skill Council for Green Jobs (SCGJ).
Studien ”India’s Expanding Clean Energy Workforce” betonade att de flesta av de nya jobben skulle genereras av småskaliga projekt för förnybar energi som solenergi på taket och mini- och mikronätsystem jämfört med allmännyttiga eller storskaliga projekt som solparker.
Fredag
Föråldrade vindkraftverk kan räddas 15 år extra med ny teknik
Det är vårt eget vindkraftverk kan de två Spica-ägarna, Anders B. Jensen och Benny Thomsen, nu peka på och säga när de befinner sig i Filskov på Mellanjylland.
Den nya ägodelen är en vindblåst Nordex N60 1,3 MW turbin från herrans år 2001. Tornet och vingarna är bra och enda problemet för den gamla turbinen är dopbeviset och att styrsystemet är väldigt gammalt med moderna glasögon .
Men då är det bra att Spica Technology är experter på att utveckla och designa nya styrsystem för gamla vindkraftverk, vars enda andra utsikt är att skalas ner och smältas till hårnålar och kundvagnar.
– Ett vindkraftverk ska vara en hållbar investering, men den totala CO2-redovisningen för ett vindkraftverk av det här slaget får allvarliga repor i lacken om turbinen skrotas efter de vanliga 20 åren, vilket är den typiska designlivslängden, säger Anders B. Jensen, CTO och delägare i Spica Technology.Nu ska den ha en ny elstyrning och göra el i 15 år till.
Fredag
Torsdag
Torsdag
"Bara ludd:" Europeiska kol-kraftbolag gör inte tillräckligt för att leverera på nettonolllöften
Affärsplanerna för europeiska kolförbränningsföretag innehåller inte de nödvändiga delmålen för att uppfylla sina aviserade nettonolllöften, utan en enda affärsplan som innehåller alla nödvändiga milstolpar.
Det här är de viktigaste resultaten från en ny rapport som publicerades denna vecka av Europe Beyond Coal och tankesmedjan Ember – som också stöds av tio andra organisationer – och som analyserade de kortsiktiga planerna för 21 Europa-baserade koleldningsföretag, sexton av som har lovat att nå nettonoll år 2050.
Men analysen visar att mindre än hälften kommer att uppnå det utlovade EU- och OECD-utträdet 2030, och ingen har förbundit sig till ett 2035-utträde från oförminskad fossilgasproduktion. De tillgängliga uppgifterna visar att alla 21 kraftverk kommer att driva fossilgaskraftverk i EU och OECD efter 2035
Torsdag
Din gasspis värmer upp klimatet – även när den är avstängd
Bevisen växer: Din gasspis är ett hot mot klimatet och kan mycket väl skada din hälsa.
En ny peer-reviewed studie som publicerades på torsdagen av forskare vid Stanford University fann att så mycket som 1,3 procent av gasen som används i typiska amerikanska kaminer kan läcka ut i atmosfären oförbränd. Även om det kanske inte låter så mycket, multiplicerat med alla hushåll som lagar mat med naturgas i USA, uppskattar forskarna att spisar kan bidra lika mycket till klimatförändringarna varje år som en halv miljon bensindrivna bilar.
Och de upptäckte att tre fjärdedelar av utsläppen läcker ut när kaminerna inte ens är påslagna.
Torsdag
De hittar kobolt och tellurium i Norge
Arctic Minerals har identifierat signifikanta värden i form av batterimetallen kobolt och semimetallen tellurium i sitt guld- och koppar-projekt Bidjovagge i Norge.
Arctic Minerals kallar sig en nordisk gruvjunior. Den huvudsakliga verksamheten är prospektering efter koppar, zink, guld och andra batterimetaller i norra och mellersta Finland. Koncernen har även mineralrättigheter i Norge. Och det är i Norge det nu hettat till.
Fyndet är resultatet av en genomförd studie av analyser från kärnborrningar från perioden 2007 – 2012. I hittills 144 analyserade malmskärningar återfinns halter överskridande 1 000 ppm – 0,1 procent kobolt, och med en högsta halt om 7 780 ppm – 0,78 procent kobolt. Flera av dessa högt uppmätta halter återfinns i skärningar av betydande längd.
Torsdag
Vätgasdrivna plan kan hantera en tredjedel av flygresorna, visar studien
Airbus har designat konceptflygplan med nollutsläpp, men de kommer inte att vara redo för kommersiella kortdistansflygningar förrän 2035.
Stora flygbolag ser i allt högre grad väte som en potentiell långsiktig lösning för att minska koldioxidutsläppen i sin oljeberoende industri. Airbus, världens största flygplanstillverkare, avslöjade i höstas planer på vätgasdrivna kommersiella plan som de hävdar kan komma i luften 2035.
Det brittiska flygbolaget easyJet samarbetar med Airbus för att utveckla flygplanet, medan amerikanska företag som United Airlines och Alaska Airlines stödjer startupen ZeroAvia för väteflyg.
Den senaste strömmen av tillkännagivanden gjorde ett team av flygforskare nyfiken: Hur lönsamt kan vätedrivet passagerarflyg vara inom en inte så avlägsen framtid?
Torsdag
Tyskland överväger en strategisk gasreserv för att förhindra framtida försörjningskris
Tysklands nya regering funderar på införandet av miniminivåer för gaslagring, en strategisk gasreserv och andra alternativ för att förhindra framtida försörjningskriser, rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung.
”Vi kommer att göra allt för att undvika en upprepning av det nuvarande lagringsdebaclet”, sa en icke namngiven regeringskälla till tidningen.
Regeringen har låtit analysera ämnet och planerar att under våren besluta om hur man ska trygga försörjningen, enligt artikeln, som tillägger att landets gaslager för närvarande bara är 40 procent fulla, mycket mindre än tidigare år. En källa inom ekonomi- och klimatministeriet sa till tidningen att det blev allt tydligare att utbud, lagring och beroende av Ryssland utgör ”stora problem”.
Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver att en riktning verkar tas under den nya ekonomiministern Robert Habeck.
Den förra regeringen uppgav upprepade gånger att Ryssland fullföljde sina kontrakt och att de låga nivåerna var normala och tillräckliga.
Torsdag
Branschorganisationer vill göra Danmark till Europas centrum för CO2-lagring med ett nytt partnerskap
Den danska industrin kommer att kunna fånga upp 4,5 till 9 miljoner. ton CO2 från punktkällor – men vi har utrymme att lagra mycket mer i undergrunden, enligt ett antal av energibranschens stora branschorganisationer.
Mellan 12 och 22 miljarder. ton CO2 kommer det så småningom att finnas plats att lagra i den danska undergrunden, bedömer DI Energi, Dansk Fjernvarme, Dansk Offshore, Danske Rederier, fackförbundet Dansk Metal och tankesmedjan Axcelfuture. Detta görs med hänvisning till beräkningar av den tekniska potentialen gjorda av Geus.
Aktörerna går nu samman i ett partnerskap för CO2-avskiljning och lagring.
Läs mer…
Torsdag
”Möt klimatkris och högt elpris med effektivisering och förnybart”
Vi kommer allt närmare 2030, det år när vi måste ha halverat de globala utsläppen för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, skriver Linda Burenius.
Men krisinsikten saknas fortfarande. Den globala användningen av kolkraft ökade med cirka nio procent och slog nytt rekord under 2021, och sannolikt nås en ny topp i år.
Samtidigt har elpriserna varit rekordhöga, både i södra Sverige och i resten av Europa. Det höga elpriset, som drivs av ett kraftigt ökat pris på naturgas, gör kolkraften mer konkurrenskraftig. Men det finns en väg ut ur detta.
Sverige har mycket goda förutsättningar för effektivisering och ny elproduktion, som både kan reducera elpriset och underlätta industrins och transportsektorns elektrifiering och klimatomställning.
Vi har fem förslag: ……
Torsdag
Musk förutspår förändringar i batterimetaller och med batterier som lagrar terawattimmar
Teslas medgrundare och vd Elon Musk har flaggat för en stor förändring inom batterilagringsmetaller och förutspått att företaget kommer att utveckla en global batterilagringsverksamhet i terrawattimmar när världen övergår till vind- och solenergi.
Prognoserna för batterilagring är betydande, med tanke på att Tesla endast levererade 3,99 gigawattimmar batterilagring under kalendern 2021, en ökning med 32 procent jämfört med 2020 (se diagrammet nedan), men bara en bråkdel (mindre än fyra procent) av terawattimmarsmarknad förutspår han.
Tesla bygger nu sin egen dedikerade stationära lagringsfabrik som kommer att fokusera på nyttoskalan Megapack-batterier och de mindre skala PowerWalls. Men Musk flaggade också för en stor förändring i metaller som används, bort från nickel och den tidigare flaggade kobolten, och mot järn och mangan.
Torsdag
Sista vindkraftverket på Blakliden Fäbodberget lyft på plats
Det sista vindkraftverket har idag lyfts på plats på Blakliden Fäbodberget, Vattenfalls hittills största landbaserade vindkraftpark. Totalt har 84 verk rests i området i Lycksele och Åsele kommuner.
Parken kommer att kunna leverera förnybar el till motsvarande nästan 220 000 hushåll per år när den tas i full drift under året.
Byggandet av Blakliden Fäbodberget har nu pågått i fyra år och totalt har runt 800 komponenter, varav 252 rotorblad, fraktats till parken det senaste året.
De sista vindkraftverken kommer att anslutas till elnätet i närtid och sedan följer en period av testning innan parken går över i kommersiell drift.
Torsdag
Sol- och vindkraften bjuds in som stödtjänstleverantörer
Svenska kraftnät bjuder in elproducenter och elförbrukare med variabla resurser till en pilotstudie för att öka förståelsen om hur dessa kan bidra med stödtjänster till kraftsystemet.
Med samarbetet hoppas Svenska kraftnät att även vind- och solenergin kan komma in på marknaden och börja bidra med tjänster som håller det svenska kraftsystemet i balans.
Kraftsystemet måste hela tiden hålla en jämn frekvensnivå, 50 Hertz, genom att i varje ögonblick tillföra systemet lika mycket effekt som det förbrukas.
Eftersom produktion och konsumtion varierar måste det finnas produktions- och förbrukningsresurser till hands för att balansera vid ojämnheter. Det är resurser som Svenska kraftnät bland annat köper på marknaden för att ha en beredskap.
Torsdag
Onsdag
Onsdag
Att ersätta centraliserad kraft med distribuerade energisystem kräver ny policy och samordning
Vi behöver integrerade motståndskraftiga smarta nät som kan ta emot den snabba tillväxten av intermittenta förnybara energikällor såväl som ökningen av ”prosumenter” som både köper och säljer el till nätet. Detta är i fokus för tre diskussionssessioner online den 8:e, 9:e och 10:e februari organiserade och värd för energihanteringsföretaget Eaton.
Spridningen av flera generationskällor (sol, vind, batterier och andra rena, flexibla teknologier) innebär att centraliserad kraftförsörjning ersätts av distribuerade energisystem.
Det kommer att kräva samordning mellan energileverantörer, distributörer, investerare, innovatörer, konsumenter och alla berörda sektorer (byggnader, transporter, etc.) Europa förväntas göra årliga nätinvesteringar på över 60 miljarder euro mellan 2021 och 2030.
Även om störningar är oundvikliga , bör det komma med skapandet av hundratals och tusentals kvalitativa och lokala jobb som levererar de nya lösningarna. Sara Stefanini sammanfattar utmaningarna och möjligheterna, storteknologins roll och verktygen och lyfter fram det akuta behovet av nya policyramar för att stödja denna övergång. [Artikel främjas av Eaton]
Onsdag
ECB kan hjälpa till att fixa energipriskrisen: Spela det långa spelet
Europeiska centralbanken bör stödja energiomställningen och långsiktig prisstabilitet genom att erbjuda bättre räntor för grön utlåning.
ECB måste anta en strategi för grön ränta och upprätthålla gynnsamma finansieringsvillkor för alla utgifter eller investeringar som bidrar till en framgångsrik energiomställning.
Inflationen slog rekord i euroområdet 2022, till stor del orsakad av stigande energipriser. Som en konsekvens växer en debatt om huruvida ECB bör strama åt sin penningpolitik.
Det finns dock ett sätt att övervinna denna uppenbara paradox. Det börjar med att inse att ECB faktiskt kan göra något åt energipriserna – om den spelar det långa spelet.
Onsdag
Expansionsplan för att ta världens största batterilagringsprojekt till 3GWh kapacitet
Planer på att nästan fördubbla produktionen och kapaciteten för världens hittills största batterienergilagringssystem (BESS)-projekt har tillkännagivits av dess ägare, Vistra Energy.
Det integrerade el- och energiföretaget med huvudkontor i Texas sa att de vill lägga till ytterligare 350 MW/1 400 MWh BESS till Moss Landing Energy Storage Facility i Monterey Bay i Kalifornien.
Den befintliga anläggningen är på 400 MW/1 600 MWh och sattes online i två faser, med den senaste 100 MW/400 MWh Fas II driftsatt i augusti 2021. Fas I:s 300 MW/1 200 MWh batterier gick online i slutet av 2020, även om de i september 2020 togs tillfälligt offline efter att överhettning i vissa batterimoduler hade upptäckts. Fas II förblev i drift vid den tiden.
Vistra har arbetat med batterimodul- och rackleverantören LG Energy Solution, ingenjörs-, inköps- och konstruktionspartner Burns & McDonnell och systemintegratören Fluence bland sina entreprenörer i projektet hittills.
Onsdag
Samhällsviktiga elnätsprojekt ska få bättre fart i tillståndsgivningen
I september2021 fick Energimarknadsinspektionen, Lantmäteriet och länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera hanteringen av de tillstånd och rättigheter som krävs för att bygga ut eller förstärka det svenska elnätet. Energimarknads-inspektionen leder arbetet och ska redovisa uppdraget till Infrastrukturdepartementet senast den 1 maj 2023.
– Vi är glada över möjligheten att bidra med våra erfarenheter. Regeringens uppdrag och pilotprojektet är av mycket stor betydelse. Kortare ledtider är fullständigt nödvändigt för att klara framtidens energibehov och att ställa om till ett grönt energisystem i Sverige, säger Martin Höhler, vd E.ON Energidistribution.
För närvarande tar det alldeles för lång tid att bygga elnät på de högre spänningsnivåerna, en ledtid på 10 år från ax till limpa är mera regel än undantag. Det är dock inte själva byggnationen som tar tid, utan långa och ineffektiva tillståndsprocesser.
Onsdag
Certifikat klar för att flyga slovakiska bil-flygfordon AirCar
AirCar dual-mode bil-flygfordonet har utfärdats det officiella intyget om luftvärdighet av den slovakiska transportmyndigheten, efter det framgångsrika slutförandet av 70 timmars rigorösa flygtestning som är förenlig med standarderna för Europeiska luftfartssäkerhetsbyrån (EASA), med över 200 starter och landningar, så Aircarcompany i ett pressmeddelande.
De utmanande flygtesterna inkluderade hela utbudet av flyg- och prestationsmanövrar och visade en häpnadsväckande statisk och dynamisk stabilitet i flygplansläget. Start- och landningsprocedurerna uppnåddes även utan att piloten behövde röra flygkontrollerna.
Det tog ett team av 8 mycket skickliga specialister och över 100 000 mantimmar att konvertera designritningar till matematiska modeller med CFD-analysberäkningar, vindtunneltestning, 1:1 designprototyp som drivs av en elektrisk 15KW-motor till 1000kg 2-sits dual-mode prototyp som drivs av 1,6L BMW-motor som uppnådde den avgörande certifieringsmilstolpen. Innovation Origin rapporterade om dessa testflygningar förra sommaren.
Onsdag
NREL-studie om lagringskrav finner bättre matchning med solels- än vindelsproduktion
NREL-forskare finner att lagringsverksamheten är starkt anpassad till tillgången på solceller (PV), som har en förutsägbar daglig på- och avstängningscykel som överensstämmer väl med behovet av lagring för att ladda och ladda ur.
Vind, å andra sidan, har en mindre uppenbar daglig cykel och upplever ofta långa perioder av övergeneration som sträcker sig under många timmar eller dagar, vilket är mycket längre än lagringstiden som vi utforskar här.
Även om lagring kan spela en nyckelroll för att utnyttja energi från både PV och vind, är synergierna med PV mer konsekventa.
På årsbasis tillhandahåller lagring effektivt tidsförskjutnings- och toppbelastningsreduktionstjänster i alla konfigurationer och nätmixar.
Även om lagring har en låg årlig kapacitetsfaktor, som i sig begränsas av dess behov av att ladda, har den ett mycket högt utnyttjande (i många fall över 75 %) under de 10 bästa nettolasttimmarna över scenarier och år – när systemet behöver kapacitet och energi mest – vilket indikerar ett starkt bidrag till systemets resursanvändning.
Onsdag
Den brittiska regeringen satsar 31 miljoner pund i flytande havsvind
En vecka efter att skotska havsbottnar auktionerades ut till utvecklarna av 16GW flytande vindprojekt, har den brittiska regeringen bekräftat 31 miljoner pund i ny finansiering för sektorn, som kommer att matchas av finansiering från den privata sektorn.
Department for Business, Energy and Industrial Strategy har idag (25 jan) tillkännagett de 11 projekt som det har valt ut för att få bidragsfinansiering genom sitt Floating Offshore Wind Demonstration Programme, finansierat genom finansministeriets 1 miljard GBP Net-Zero Innovation Portfolio.
Varje utvalt projekt kommer också att få finansiering från den privata sektorn. Totalt får de 11 projekten £61,4 miljoner nya investeringar.
Den största summan, 10 miljoner pund, går till ett konsortiumprojekt som arbetar för att pilotera en turbin på 2 MW eller större i brittiska vatten. Inblandade i detta projekt är Offshore Renewable Energy Catapult, SenseWind, Geodis FF och Xodus Group. Flytande vindsupportrar säger ofta att en av lösningarnas största fördelar är att den kan göra det möjligt att bygga större turbiner på djupare vatten och på så sätt maximera produktionen.
Onsdag
Kina byggde mer havsbaserad vindkapacitet 2021 än hela världen under de senaste fem åren
Storbritannien var tidigare världsledande i sin offshorekapacitet – men Kina har precis byggt mer än det dubbla på ett enda år.
Kina installerade havsvind till ett värde av 26 gigawatt 2021, enligt Kinas nationella energiförvaltning, rapporterade det statliga TV-bolaget CCTV.
Den står nu för ungefär hälften av världens totala kapacitet, har analys av Carbon Brief avslöjat, och är mer än vad hela världen har producerat under de senaste fem åren.
Landet, som är planetens största koldioxidutsläppare, lade till dubbelt så stor kapacitet som Internationella energiorganets prognos i december.
Storbritannien har cirka 10 gigawatt vindkraft till havs under sitt bälte.
Kina hade varit ovilliga att slå tillbaka sin kolanvändning vid FN:s flaggskeppsklimatkonferens COP26 i november.
Men landet gjorde i december ändringar i sin politik för utsläpp av koldioxid, vilket sedan dess har banat väg för högre efterfrågan och stöd för förnybar energi.
Nyinstallerade projekt för förnybar energi och producenter av industriella råvaror är nu undantagna från energivolymen och intensitetstaket, bekräftade Kinas statsråd förra månaden.
Onsdag
Malmö stad ansöker om att vara med i internationellt vätgasprojekt
Vätgasdrivna fordon i Sverige är begränsade som resultat av bristen på tankstationer. Malmö stad ansöker därför om att vara del av projektet GREATER4H. Detta är ett initiativ inom STRING-samarbetet som strävar efter för att öka efterfrågan på vätgas längst ScanMed-korridorens norra del, vilken sträcker sig från Hamburg till Oslo.
Resultatet av Malmös deltagande i detta viktiga projekt beräknas vara en ökning av regionens tillgång till vätgas och av vätgasdrivna fordon.
Några fördelar med vätgasdrivna fordon är att de orsakar mindre buller, har lång räckvidd och genererar inga direkta utsläpp. För att säkra utökningen av vätgas som drivmedel i Malmö krävs det att staden tar del av det kunskapsutbyte som sker inom projektet.
Genom dialoger och nära samarbete med lokala aktörer kommer etableringen av en tankstation i området möjliggöras.
Onsdag
Mer flexibilitet kan dämpa nya prischocker
(Montel) Det är viktigt att utöka mer flexibilitet på både produktions- och konsumtionssidan för att undvika nya prischocker i framtiden, enligt professor Torjus Bolkesjø vid NMBU.
– På sikt måste vi utlösa mer energieffektivitet, ta tillvara spillvärme, öka produktionskapaciteten och välja lösningar som ökar flexibiliteten i systemet, sa Bolkesjø under ett webbseminarium i miljöstiftelsen Zeros regi på tisdagen.
Det diskuterades hur man undviker en upprepning av vinterns rekordhöga kraftpriser, vilket lett till skyhöga elräkningar och krav på åtgärder för att bättre reglera marknaden.
Bolkesjø sa att fördelningseffekterna i samband med energiomställningen kan vara stora och måste tas på allvar.
– Effekter som är positiva för vissa är negativa för andra. 2021 har vi haft prisnivåer i södra Norge vi aldrig sett förut, med mellan 70-80 öre/kWh i årsgenomsnitt. Det ger väldigt höga importintäkter, men skyhöga elräkningar, sa NMBU-professorn.
Onsdag
Tisdag
Tisdag
Australien: Gamla gruvhål blir på nytt tillgångar
En övergiven guldgruva i norra Queensland kommer att bli världens första samlokaliserade vattenkraftverk för solenergi och pumplager. Kidston Pumped Storage Hydro Project på 250 MW, 270 km nordväst om Townsville, är det första pumpade vattenkraftverket som byggts i Australien på nästan 40 år.
Genex har påbörjat sina huvudsakliga byggnadsarbeten vid Kidstons guldgruva. Det är inget litet projekt, som kopplar samman två vattenfyllda gropar för att skapa ett batteri som kommer att stabilisera North Queensland-nätet och som potentiellt har kapacitet att driva 280 000 hushåll. Det kommer att ge motsvarande CO2-besparingar med att ta 33 000 bilar av vägen.
”Efter att Kidstons guldgruva – vid en tidpunkt Australiens största och rikaste gruva – stängdes 2001, återstod bara några stora utgrävningar och en närliggande spökstad. Med två massiva tomrum i närheten och en stor skillnad i höjd, är platsen en lovande plats för världens första samlokaliserade solenergipumpade vattenlagringsprojekt.”
Tisdag
Stora möjligheter att minska elförbrukningen -producera egen el
För många blev månadens elräkning en chock. Med elpriser som den senaste tiden har skjutit i höjden kan det vara bra att se över vilka åtgärder som kan göras för att energieffektivisera sin fastighet och få ner elförbrukningen.
Några tips på vad man kan göra är tex att se över fastighetens uppvärmningsform. Hur en fastighet värms upp är den parameter som har störst påverkan på hur mycket energi man kan spara. Investeringen kan kosta en del, men på sikt kan det göra stor skillnad. Att till exempel byta från direktverkande el till bergvärme kan över tid ge stora besparingar.
Andra energieffektiviserande åtgärder kan vara att se över isolering av vind och fasad, och se till att fönster och dörrar håller tätt så att fastigheten inte läcker värme. Det gör att värmen stannar kvar och minskar energin som går åt för uppvärmning.
Ett annat alternativ är att komplettera sin uppvärmning med egen produktion av el, till exempel genom att installera solceller. Solceller producerar som bäst under sommarhalvåret, men ger också god effekt under vinterhalvåret. Ofta räcker den ekonomiska vinsten för den överproduktion som sommarhalvåret ger till för att täcka kostnaderna för dyrare el under vintern.
Tisdag
Afrikas vinnare och förlorare i satsningen på solenergi
Medan Östafrika – och Kenya är särskilt – har gjort stora framsteg i tillhandahållandet av solsystem utanför nätet, ligger Centralafrika långt efter, enligt en ny rapport från IRENA och African Development Bank. När det gäller investeringar, skrev studiens författare, mycket, mycket mer kommer att krävas för att uppnå universell tillgång till elektricitet detta årtionde.
En rapport som sammanställts av International Renewable Energy Agency (IRENA) och African Development Bank (AfDB) har belyst de regionala skillnaderna som är uppenbara i Afrikas industri för förnybar energi, samtidigt som det förstärker budskapet att mycket mer pengar krävs för att uppnå FN:s utvecklingsmål. tillhandahålla universell tillgång till el till 2030.
Marknadsanalysen för förnybar energi: Afrika och dess regioner belyser de starka framsteg som gjorts med att distribuera solenergiutrustning i Östafrika, särskilt i Kenya, och förklarar också hur långt efter Centralafrikaregionen släpar efter.
Tisdag
Tyska Prime Capital tar in 586 miljoner euro för landbaserad vindkraft i Skandinavien
Den tyska oberoende kapitalförvaltaren Prime Capital AG har nått slutavslutningen av sin hållbara infrastrukturfond fokuserad på vindkraftsprojekt på land i Skandinavien med totala åtaganden på 586 miljoner EUR (662,4 miljoner USD).
Prime Green Energy Infrastructure Fund (PGEIF), som lanserades i juni 2020, översteg avsevärt sin målvolym på 500 miljoner euro, sade Prime Capital på tisdagen.
Den Frankfurt-baserade kapitalförvaltaren har redan säkrat flera investeringsprojekt för fonden i Sverige, Finland och Norge och lanserat bygget av de tre första storskaliga projekten på sammanlagt 816 MW. Ett projekt är redan anslutet till nätet. Ytterligare tre till fem projekt kommer att läggas till för att höja elproduktionen i fondens portfölj till 3 TWh årligen, sa Prime Capitals CIO Werner Goricki.
Anläggningarna i portföljen kommer att förse mer än 800 000 hushåll med grön el och kompensera för 1,6 miljoner ton koldioxidutsläpp. Fonden planerar också att engagera sig i produktionen av grönt väte och andra koldioxidneutrala energikällor, tillade Goricki.
Tisdag
Gruvgiganten köper batterifabrik
Fortescue Metals säger att de ser betydande globala möjligheter i elektrifieringen av tunga transporter efter köpet av Williams Advanced Engineering, långt bortom planerna för elektriska tåg och elektriska lastbilar i sin egen verksamhet.
Köpet på 310 miljoner dollar av den tekniska utlöparen från det berömda Williams F1-racingteamet ger tillgång till flera tekniker, inklusive avancerade batteri- och ledningssystem, EV-drivlinor och till och med specialiserad sportutrustning.
Fortescue menar att deras fokus kommer att ligga på elektrifiering av sina egna tunga transporter och maskiner, och den stora globala marknaden som kommer att växa fram, istället för att tillverka elbilar.
”Fortescue och Williams Advanced Engineering kommer att utveckla batterielektriska lösningar för Fortescues järnvägs-, mobil- eller flotta och annan tung gruvutrustning för att påskynda den snabba minskningen av dieselanvändningen i vår verksamhet”, sa avgående vd Elizabeth Gaines till journalister i den kvartalsvisa marknadsgenomgången på tisdagen.
Tisdag
USA: Varför har inte alla fastigheter med platta tak solel på taket?
Affärskomplexens tak spänner över miljarder kvadratmeter. Att täcka dem i solpaneler kan driva nästan 8 miljoner hem.
Mängden utrymme som är tillgängligt på hustaken i Walmarts, Targets, Home Depots, Costcos och andra stora butiker och köpcentra på den kontinentala USA är häpnadsväckande. Miljö America uppskattar att det uppgår till 7,2 miljarder kvadratfot, eller ungefär lika stort som El Paso, Texas. Även lilla Rhode Island har 279 butiker som spänner över minst 25 000 kvadratmeter vardera.
Ur ett perspektiv representerar dessa helgedomar till konsumtion grundorsaken till vår klimatkatastrof. Men det finns en potentiell silverkant: Dessa butiker kan kompensera för åtminstone en del av den skadan genom att öppna upp sina stora tak för solenergiutveckling. I bästa fall kan en täckning av dessa butiker i solpaneler minska behovet av att placera solenergigårdar på landsbygden där de ofta möter motstånd från grannar och kan hota utrotningshotade arter.
Tisdag
Tio förutsägelser om vätgasutvecklingen 2022
Om 2021 var ett avgörande år för rent väte, håll i hatten för 2022. Elektrolysatorförsäljningen förväntas fyrdubblas i år – drivet av de kinesiska, amerikanska och europeiska marknaderna – och efterfrågan på rent väte från industrin kommer att överstiga användningen i bilar flera gånger om. Samtidigt kommer en uppsjö av vätgasföretag att bli börsnoterade i år, med hjälp av investerarnas entusiasm, och mer än 20 länder förväntas släppa en nationell vätestrategi.
1. Försäljningen av elektrolysörer kommer att fyrdubblas, med Kina som den största marknaden
2. USA kommer att se många tillkännagivanden av väteprojekt, men åtgärder kommer att släpa
3. Nya subventioner kommer att stimulera en boom på den europeiska vätgasmarknaden
4. En uppsjö av vätgasföretag kommer att börsnoteras 2022
5. Vätgasstrategier kommer att antas av 22 länder 2022
6. Netto noll kommer att driva efterfrågan på vätgas mer än koldioxidprissättning
7. Tung industri kommer att dominera efterfrågan på rent väte
8. Grön ammoniak kommer att öka
9. Policyn kommer att hålla blå väte på livsuppehållande
10. Alkaliska elektrolysatorer kommer att öka sin marknadsandel jämfört med andra tekniker
Tisdag
Företagsfinansiering för batterilagringsföretag ökar med 159 % med 17 miljarder dollar 2021
Den totala företagsfinansieringen (inklusive riskkapitalfinansiering, offentlig marknad och skuldfinansiering) för batterilagring, smarta elnät och energieffektivitetssektorer ökade 2021 med 140 %, med 19,5 miljarder USD jämfört med 8,1 miljarder USD 2020.
Global VC-finansiering (riskkapital, private equity och företagsriskkapital) för företag inom batterilagring, smarta nät och energieffektivitet var 2021 290 % högre med 10,1 miljarder USD jämfört med 2,6 miljarder USD som samlades in 2020.
”VC-investeringar i batterilagringsföretag exploderade 2021, och för första gången reflekterade finansieringsaktiviteten betydelsen av batterienergilagring i energiomställningen. Vi förväntar oss att finansieringsaktiviteten kommer att förbli robust eftersom det krävs avsevärt fler investeringar för att få igång batteritekniken och komma in i kommersiella stadier i stor skala, säger Raj Prabhu, VD för Mercom Capital Group.
Tisdag
EU:s gröna finansrådgivare kritiserar Bryssel för kärnkraft och fossil gas
Expertgruppen som ger råd till Europeiska kommissionen om grön finans har kritiserat Bryssels planer på att märka gas och kärnkraft som en ”övergångsenergikälla” enligt EU:s klassificering av hållbara finanser.
I ett yttrande som publicerades på måndagen (24 januari) kritiserade EU-plattformen för hållbar finansiering, ett rådgivande organ från Europeiska kommissionen, ledningens förslag och hävdade att fossil gas och kärnkraft inte kan anses vara grön under nuvarande omständigheter.
Fossilgas är ”långt ifrån grön”, även när man överväger de föreslagna kriterierna som kräver att gaseldade kraftverk gradvis införlivar stigande andelar av koldioxidsnåla bränslen som biometan eller väte, skrev de.
Kommissionens utkast till förslag, som skickades ut den 31 december, var föremål för en samrådsperiod fram till fredagen (21 januari). Det gav EU-länder och andra bara tre veckor på sig att analysera förslaget och skicka sina kommentarer.
Tisdag
Duke Energy lanserar testversion av hembatteri i Florida
Studien ”Bring Your Own Battery” syftar till att testa den potentiella förbättringen av energitålighet i ”Sunshine State”.
Den 12-månadersstudie, som riktar sig till Duke Energy Florida-kunder med batterier installerade i sina hem, kommer att göra det möjligt för företaget att anlita dessa enheter för att stödja nätet under tider med hög efterfrågan.
Syftet är att lära sig mer om kundernas användning av batteriteknik och utforska möjligheter att dra nytta av befintliga batterienergilagringssystem för att förbättra nätens motståndskraft.
”Batterier är en spännande teknik som kommer att spela en betydande och utvecklande roll i hur energi levereras till kunder nu och i framtiden”, säger Melissa Seixas, president i Duke Energy Florida.
Tisdag
Måndag
Måndag
De tio främsta länderna med solenergi
En gång den ledande energikällan att välja mellan för överlevnadsister och hippies, förväntas solenergi nu vara den största källan till ny generationskapacitet i USA i år, enligt U.S. Energy Information Administration.
Faktum är att 2022 kan bli det första året som solenergi är den största källan till ny årlig elproduktion (inte namnskyltkapacitet) i världen, enligt BloombergNEF-analytikern Jenny Chase. BNEF förutspår att 233 gigawatt ny solel kommer att installeras globalt i år. Det är en häpnadsväckande siffra med tanke på solenergins senaste och blygsamma ursprung – och Chase tycker till och med att den djärva prognosen är fel på den fega eller låga sidan.
Måndag
Centerpartiet föreslår vindkraftpark i Huddinge Stockholm
Den senaste tidens skenande elpriser har satt fokus på energipolitiken. För att inte göra oss beroende av fossila bränslen och priset på rysk gas föreslår Centerpartiet en vindkraftpark mellan Ådran och återvinningscentralen Sofielund i Huddinge.
– Landsbygden ska inte behöva bära allt ansvar för utbyggnaden av hållbar elproduktion, här måste vi i storstadskommunerna dra vårt strå till stacken. Huddinge kan ta ansvar för att minska utsläppen och bidra till en hållbar energiproduktion, säger Christian Ottosson (C), klimatkommunalråd.
Platsen har varit fokus för tidigare studier och intresse för ändamålet. Sofielund har ett av länets bästa vindförhållanden på land.
– Som klimat- och stadsmiljönämndens ordförande har jag drivit på för energieffektivisering i stadsmiljöerna såväl som inom kommunkoncernen. Centerpartiet menar att vi måste skala upp det arbetet samtidigt som vi förenklar för privatpersoner att göra detsamma, säger Christian Ottosson (C).
Måndag
Forskningsprojekt för vätgas till den gotländska färjetrafiken
Energimyndighetens sjöfartsprogram finansierar ett nytt forskningsprojekt. Forskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland, ska utveckla systemlösningar för användning av fossilfri vätgas i den gotländska färjetrafiken.
Projektet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Rederi AB Gotland/Gotland Tech Development, OX2, Linde Gas, Uniper och Bassoe Technology.
– Det är fantastiskt roligt att få möjlighet att på detta konkreta sätt kunna bidra i omställningen till den hållbara sjöfarten. Det här kommer att leda till mycket positivt för Gotland, Campus Gotland och sjöfarten i allmänhet. Genom samarbetet med våra industriella partners tillför vi stor branschkompetens och får goda möjligheter att se våra resultat förverkligas i närtid, säger projektledaren Björn Samuelsson i ett pressmeddelande, forskare i kvalitetsteknik vid Uppsala universitet, Campus Gotland.
Måndag
Finland beviljar undersökningstillstånd för 3 vindområden till havs
Den finska regeringen gav förra veckan forskningstillstånd till tre havsbaserade vindkraftsprojekt i ett område som ligger inom landets exklusiva ekonomiska zon.
Wpd Finland Oy, en del av den tyska förnyelsebara utvecklaren Wpd AG, har fått tillstånd att genomföra en undersökning väster om Jakobstads kommun, Österbottens region. Den finska grenen av svenska förnybara energiutvecklaren OX2 AB (STO:OX2) kommer också att göra studier inom detta område och även väster om Hailuoto kommun i norra Österbotten.
Alla studier är planerade att genomföras 2022 och 2023, sade regeringen på torsdagen. Utvecklarna för vindkraftsprojekten till havs kommer att väljas ut av regeringen när miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är klar.